Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rimkrönikan om linköpings biskopar
I29
De verser, som i A-texten anföras under Herbert, vers 51—681,
äro här uppdelade på två biskopar. Den förste säges liksom Ansgar
ha kommit från Corveys kloster. Så meddelas i förbigående den
mycket intressanta upplysningen, att vederbörande beträffande
Ansgar hänvisar till marginalen i krönikan, till Olaus Petri och till
Krantz(!).2 Vi ha ali anledning att misstänka, att här föreligger ett
arbete av samma karaktär som den förut omtalade
Birgittakronologien, detta så mycket mer som Krantz’ namn återkommer ännu
en gång.
Beträffande några rader i början av krönikan har skrivaren
tydligen tvekat. Det gäller verserna 61—64, där det talas om den förste
missionärens svårigheter. De ha först upptecknats under Herbert I
men sedan strukits. När de sedan skola infogas under Herbert II,
anföras blott fyra ord: göta voro te flere. Det övriga skall suppleras
från annat håll, utan tvivel ur A-texten:
Göta voro [fåå som sigh til honom latho
The andra voro flere öffwer måthe]
Te flere [fingo raade, som verre ville
Ty monde the Christendomen spille] (vv. 61—64).
På detta sätt återges stora delar av texten. Vanligtvis utskrives
första versen i varje parti i sitt fullständiga skick, varefter de
följande endast antydas genom ett par ord, ibland ett enda. Som
exempel kunna anföras verserna om den sjunde biskopen, Bengt.
Här överensstämma versionerna så när som på två rader om
tiggar-ordnarna, vilka i B hänföras till företrädaren:
1 Här som i fortsättningen citeras efter Klemming, SjFSS 25, sid. 485 ff.
2 »de S. Ansgario vide in margine Rythmorum vel in o:p: et in Crantzio.»
Att O. P. åsyftar Olaus Petri torde vara rätt säkert. Jfr ovan samme skribents
sätt att anföra Petrus Olai Wadsteniensis (p:o: W:s)! Den förste svensk, som
känt till den tyska historikern Krantz’ arbeten, är väl Johannes Magnus,
som stiftade bekantskap med dem under sin beskickning till Lübeck 1525.
Jfr De la Gardieska archivet, 2, sid. 152 f.; B. Swartling, Johannes Magnus’
Historia Metropolitanae Eccl. Upsalensis i Historiska studier tillägnade Harald
Hjärne, sid. in; V. A. Nordman, Die Chronika Regnorum Aquilonarium des
Albert Krantz, sid. 9 och 235 f. Beträffande Krantz’ förmenta förbindelse
med Hemming Gadh se L. Daae, Om Historieskriveren Albert Krantz, NHT
2.R, 5.B, sid. 238 ff.; V. Söderberg, Det Hemming Gadh tillskrivna talet mot
danskarna, i Hist. stud. tillägn. Harald Hjärne, sid. 672 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
