Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
hugo norman
Den äldsta handskriften av denna redaktion •— från 1520-talet —
har vid Kols namn en anteckning om att denne varit biskop i
Linköping och att han låtit bygga Kolsbro. Om denna anmärkning,,
som Klemming förmodar1, nedskrivits samtidigt med den övriga
texten, är det ju inte otänkbart, att Johannes sett den. Genom
hans förmedling har den sedan hamnat i vår B-text.
Innan vi lämna denna, skola vi ägna några ord åt ett par rader^
som tillagts efter Brasks namn. Krönikören säger nämligen, att
denne »möjligen (forte) var författare till rimmen om biskoparna
till år 1513, då han själv blev biskop».2 Våga vi tolka detta så, att
vid 1500-talets slut i stiftet funnits en tradition om att Brask själv
skrivit krönikan? Eftersom ordalydelsen är så svävande, är det dock
måhända säkrast att tro, att vi ha att göra med en rent personlig
reflexion. Tanken på Brasks författarskap har förts fram förut och
på andra grunder, nämligen den hätska stämning mot Hemming
Gadh, som kommer till uttryck i krönikan. Hur därmed än må vara,,
utgör dock anteckningen i B-texten ett gott stöd för krönikans
datering. Den torde väl åtminstone visa, att denna tillkommit under
Hans Brasks tid. Eftersom Hemming Gadhs död 1520 omtalas3
och Brask lämnade landet 1527, torde Vastovius’ uppgift komma,
sanningen ganska nära.
»Tales rythmi de episcopo (Brask) et sequentibus episcopis poni
possunt», säger vår författare fore sin korta fortsättning. Att denna
sträcker sig lika långt som Klints, är nog en tillfällighet. De båda
arbetena ha ingenting mer än namnen gemensamt. Var på sitt håll
ha två män samtidigt varit sysselsatta med Linköpings
biskopskrönika. Den ene har uppgivit sitt namn, den andre icke. En del
anteckningar i D 27 visa hän på Vadstena, namnet på den senare
ägaren Petrus Svenonius Wadstenius likaså. Vi komma emellertid
i fortsättningen endast att sysselsätta oss med den ursprungliga
texten, alltså den som för skildringen fram till 1513.
1 S.FSS 17: i, sid. 119; 17: 3, sid. 269, 290. Enl. Klemming rör det sig
om originaltexten.
2 »Johannes Brasche episcopus 26. qui forte author est Rythmorum de
episcopis usque ad. a. Kr. 1513, quo anno coepit esse episcopus et tales rythmi
de episcopo et sequentibus episcopis poni possunt.»
3 vv. 643—650.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
