Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rimkrönikan om linköpings biskopar
I29
Det förefaller ock egendomligt, om det inte i de olika
stiftsstäderna skulle ha förts några som helst anteckningar, om man med
andra ord inte skulle ha skrivit upp namnen på sina biskopar.
Anteckningen om Linköping vid Johannes namn visar emellertid
— den må ha varit med sanningen överensstämmande eller ej •—
på ett visst samband mellan Hamburg-Bremen, varifrån denne biskop
utsänts, och Linköpings stift. Vi ha förut nämnt ett par ord om
rivaliteten mellan Bremen och York. Har man sökt hävda sig
gentemot Skara genom att upptaga de nordtyska missionärerna som
biskopar?1
Vi måste emellertid lämna plats även för en annan tolkning av
de omstridda namnen. Har den första varit •— Ansgar?
Som vi redan nämnt, hade Ansgars förkunnelse i vårt land på
800-talet endast blivit en kort episod. Hans gärning försjönk snart
i glömska, en glömska så djup, att man här i Sverige först under
sen medeltid åter började erinra sig hans namn.2 Det är att märka,
att det är i Linköpings stift, som vi då kunna iakttaga ett
begynnande starkare intresse för Ansgar. Under 1300-talets senare hälft
skrev biskop Nicolaus Hermanni sitt Ansgarsofficium, och under de
första decennierna av det följande århundradet tillkom —möjligen i
Vadstena — en översättning av Rimberts Vita Ansgarii.3 Först
senare synes Ansgarsdyrkan ha blivit allmän i de övriga stiften.
Denna Vita-översättning har den egenheten, , att den låter den
Birkamissionär, som hette Rimbert och som vanligen framställes
som Gautberts släktning, uppträda som Ansgars systerson under
namnet Heribert.4 Redan Reuterdahl identifierar denne med
Linköpingslängdens Herbert.5 Tanken föres vidare av Ahnlund.
Han stöder sin teori med en uppgift i B-texten till biskopskrönikan
och påpekar, att detta återigen talar för ett samband mellan
Linköping och Birka å ena sidan och Hamburg-Bremen å den andra.6
1 Jfr A. Schück, Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och
äldsta utveckling, sid. ni f., 179 och 468 (tillägg till sid. 112).
2 Jfr E. Jörgensen, Helgendyrkelse i Danmark, sid. 9; Lindberg, a. a.,
sid. 199; Toni Schmid, a. a., sid. 14 f.
3 G. Rudberg, a. a., sid. 40.
1 R. Geete, Helige mäns lefverne, SFSS 34, sid. 67, 73.
5 H. Reuterdahl, Svenska kyrkans historia I, sid. 398, not 6.
6 Rudberg, a. a., sid. 43.
10 — 39863. Kyrkohist. Årsskrift 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
