- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
150

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13° hugo norman

dare Gislo.1 K. B. Westman, som utförligt uppehåller sig vid frågan,
tänker sig möjligheten av att folket alltså inte visat Stenar tillbörlig
vördnad, varför påven i sin förmaningsskrift funnit lämpligast att
icke nämna denne. Vi ha förut talat om hur i Växjölängden en biskop
Stenar blev tillsatt under biskop Kols tid. Det heter på samma ställe
vidare om denne, att han »på grund av en tvedräktens anda» måste
lämna sitt biskopssäte och fly till ärkebiskop Absalon. Slutligen
har han efter många vedermödor återvänt till sin stol.2 Westman
antar, att dessa båda äro identiska. Uppgiften om en Stenar som
biskop i Växjö är riktig.3 Denne har en kort tid varit biskop i
Linköping men måst vika för Kol. De ha båda varit dockor i striden
mellan de sverkerska och erikska ätterna. Den politiska rivaliteten
har gjort, att Stenar icke finnes kvar i Linköpingstraditionen.4

Tony Schmid rekonstruerar händelseförloppet genom att låta
Värend till en början utgöra ett stift under Lund.5

»Föreliggande fall är ett av dem, där materialets fragmentariska
art ålägger historikern plikten att resignera inför det ovetbara»,
säger Y. Brilioth i sin anmälan av Westmans arbete.6 Påvebrevet
är den enda källan om en biskop Stenar i Linköping men måste väl
anses ojävigt. Dock är ordlydelsen så pass svävande — »relatum
est auribus nostris» — att man med tanke på påvarnas rätt oklara
uppfattning om vårt land och dess förhållanden möjligen kan tänka
sig, att något misstag förelegat. Talet om »regalia» hör också
samman med andra förhållanden än de svenska.

*



Författaren till krönikan har känt till längden. Hans biskopsrad
är exakt densamma, även där han blott har namnen att meddela
och endast utsmyckar dessa med några schablonartade verser. Den

1 DS 61. i). . . praecipimus, quatinus venerabili fratri nostro Coloni
epi-scopo vestro, sicut bonae memoriae Giloni praedecessori suo fecisse noscimini,
omnimodam obedientiam et reuerentiam impendatis . . .»

2 SRS III: 2, sid. 130.

3 Dipl. Ama-Magnaeanum, I, sid. 266.

4 K. B. Westman, Den svenska kyrkans utveckling, sid. 155 f., 174.

6 T. Schmid, Växjö stifts biskopar intill dr 1287, sid. 184. Den möjligheten
finnes dock, att Linköpings- och Växjöbiskopen icke är en och samma person.

c HT 1915, Övers, och granskn., sid. 23.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free