Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13° hugo norman
fredsställande motiveras. Även om man beträffande årtalen måste
taga stor hänsyn till eventuella felskrivningar — det visar sig
nämligen, att de bevarade avskrifterna till krönikan ha sinsemellan olika
tidsuppgifter —så står det ju klart, att en dylik källa bort giva långt
mera, än vad här är fallet. Någon urvalsprincip kan man näppeligen
spåra. Den enklaste förklaringen vore, att krönikören använt en
samling excerpter, som gjorts för annat ändamål. Möjligen har
denna uppteckning förekommit i samband med en biskopslängd.
I krönikan förekomma på nio ställen uppgifter om den påve och
kejsare, som regerat samtidigt med de olika biskoparna. På det
hela taget äro dessa dateringar riktiga. Författaren har väl haft
längder till sitt förfogande. C 92 innehåller en påvelängd, som
sträcker sig fram till Clemens VI (1342—1352) och som meddelar
varje påves regeringstid. Den åtföljes av en biskopslängd
(Uppsalas). Något liknande synes ha funnits även för Linköpingsstiftet.
De förefintliga divergenserna i kronologien äro då ganska
lättförklarliga. Kejsar Henrik IV har aldrig varit samtida till Gregorius IX
och biskop Bengt1 och någon Felix IX2 har aldrig funnits. Även
om ordningsnumret här troligen förvanskats, var Felix V påve
1439—49, medan biskop Knut dog 1436 och kejsar Sigmund 1437.
Ett sådant misstag är ju ingenting att förvåna sig över, om
författaren måst räkna sig till data med hjälp av uppgifter om längden av
resp. regeringar. Å andra sidan utgöra dessa dateringar
naturligtvis icke fullt tillförlitligt underlag för kronologiska bestämningar.
Som sådant ha de emellertid använts beträffande biskop Johannes
dödsår.
Om denne vet krönikören sannolikt inte mera, än att hans namn
står i längden. Möjligen har där också stått dödsåret, som i så fall
varit 1211. Annerstedt menar, att denna siffra visar, att författaren
känt till en urkund från detta år och att dödsåret varit 1216, vilket
tycks ha blivit den vedertagna uppfattningen.3 Den grundar sig på
följande rader:
Wid then tijd ther Erick
Dödhe, nu er ij hemerik
Honorius tredie war tha pafue (vv. 123—125).
1 vv. 149—150.
2 vv. 433—434.
3 Se Herdaminnet I, sid. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
