Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rimkrönikan om linköpings biskopar
I29
Konung Erik II dog enl. annalerna år 1216, och samma år
besteg Honorius stolen, men någon absolut säkerhet för att biskop
Johannes dött detta år finns väl ändå icke. Uppgifterna ge snarast
intrycket av konstruktion. Att en biskop Johannes funnits i
Linköping, får väl anses stå fast. Han nämnes — utom i biskopslängden
— i ett brev från 1241. Här uppräknas som biskop Lars närmaste
företrädare Kol, Johannes, Karl och Bengt.1 Men samme biskop
Lars säger i ett dombrev från 1248 om en gård i Ljungby, att den
tillhört Linköpings domkyrka sedan mer än femtio är tillbaka,
eftersom hans företrädare Karl köpt densamma.2 Om också häruti
ligger åtskilligt av retorisk överdrift, kunde man dock känna sig
frestad att skjuta tillbaka Johannes’ dödsår något litet. Vad
beträffar uttrycket »gaf gode gafue»3, så säger det platt intet.
Man känner sig frestad att tro, att författaren haft tillgång till
ännu en längd, nämligen en prebendelista med uppgift om stiftarna.
I Liber Ecclesiae Lincopensis4 finnes en sådan förteckning men utan
stiftarnas namn. Samma codex innehåller också mängder av
stiftelseurkunder, men inte heller dessa ge alla de upplysningar som
återfinnas i krönikan. Detsamma gäller Registrum Ecclesiae
Cathe-dralis Lincopensis, som under rubriken »Valör prebendarum in
corpore» uppräknar 37 st. prebenden.5 Det visar sig i övrigt, att
författaren i viss utsträckning använt brev, varför sådana källor kunna
tänkas även här, men framställningssättet talar för att han nyttjat
en uppteckning, liknande den i Registrum Upsalense.6
Vad ger krönikan utom dessa uppgifter? För den första tiden
är det faktiskt inte mycket. Om Herbert och Rikard ha vi redan
talat. Berättelsen om grundandet av Nydala och Alvastra under
Gislo kan återgå på den stiftelseurkund, som omtalas i ett brev från
Hans Brask till konungen år 1525.7 Ordalydelsen i krönikan har
1 DS 305.
2 DS 360.
3 v. 126; Se Herdaminnet, a. st.
4 A 9 i RA. Listan återfinnes på första bladet.
5 Kh 54 i Linköpings stiftsbibi., fol. 71.
6 DS 3836.
’ Gust. I :s Reg. II, sid. 273. Jfr C. Silverstolpe, De svenska klostren före
klostret i Vadstena, sid. 7 ff.; Fritiof Hall, Bidrag till Cistercienserordens
historia, sid. 109 ff., 128 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
