- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
160

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13°

hugo norman

rätt stora likheter med brevets. Biskop Brask har synbarligen haft
urkunden framför sig liksom väl också krönikeförfattaren.

Nydala kloster monde han stickta

Och thet aff biskopz bordena ricktha;

Thy hafuer han ther til faderlig rät

Som biscoper är, ey anar äth.

Konung Sverker gaf tha Alvastra by

Med Biskops rath til closter aa ny (vv. 93—98).

Man kan jämföra med en anteckning i det ovannämnda registret i
Linköping. Bland några notiser om stiftets kloster står där om
Alvastra: »Var funderat anno dom ... av konung Sverker och hans
drottning Uulfil af henna morgongaffuer gammalt fr eise, som var
Alvastra by, then aldrig hörde under cronona, ellegest hade cronan
tertil hafft ius Patronatus, som aldrig finz skäl til. Oc lagde ther
Biscop Gisle i Linköping monga sina friheter til . . . som breven
beuisa.

Oc aa samma dag epter middagen funderade Biscop Gislo nydala
closter aff biskopsbordsens renta saa ath cronan haffuer ther inte
macht them nogen tunga paaläggia»1

Stiftelsebrevet har numera gått förlorat och sannolikt också
källan för de närmast följande raderna, enligt vilka biskop Gislo
undervisade sin allmoge om vad kyrkan krävde av den.2 Eventuellt
återgå dessa ord på någon stadga, som utgått under eller kort efter
kyrkomötet i Linköping 1152. Man kan jämföra med Alexander III:s
brev, där han utlägger texten bl. a. om det som låg honom närmast
om hjärtat: tionden.3

Om den tredje biskopen, Kol, heter det:

Kolsbro fick af honom nampn,

Som han lät huelfua til lantzens gangn

I Härestade war hans mesta wara (vv. in—113).

Här är det kanske troligast, att författaren eller folktraditionen
kombinerat namnet Kolsbro och den närbelägna biskopsgården
Herrestacl4 med biskop Kol. Första gången Herrestad nämnes i

1 Tryckt i Link. bibi. handl., I, sid. 92.

2 vv. 99—104.

3 DS 38 och 41. Jfr DS 820.

4 C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden, sid. 198 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free