- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
188

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oluf Kolsrud, Blodbadet i Stockholm aar 1520

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

oluf kolsrud

halshogne eller hengde •— soleis som det og skjede i blodbadet i
Stockholm. Men som daudestraff var drukning endaa ikkje uppteki
i svensk eller dansk rett. Aa straffa kvinnor med drukning var
derimot gamal skikk i tysk rett, fyrst og fremst for trolldom1, og
drukning i sekk2 var her serleg straffi for mord paa foreldre (likesom
i romersk rett, poena cullei3) eller paa born eller sysken, stundom og
for valdtekt og stuld. Etter svensk log vart trollkvinnor Steina, etter
dansk rett (i alle fall etter reformasjonen) brent. For hor vart etter
millomalderleg dansk rett kvinnor straffa med aa gravast levande
i jord. I nyare dansk rett er denne straffemaaten avløyst av
drukning i sekk, og det kann jamvel paavisast, naar og kvarifraa
sekke-drukning vart innførd i Danmark. Det skjede ved kong Christian
III’s rettertingsdom i ei horsak 15. april 1537, avsagd ikkje etter

Rechts- und Religionsgeschichte (Abhandlungen der Bayerischen Akademie
der Wissenschaften, Philosophisch-philologische u. historische Klasse, Bd.
XXXI, 3. Abhandlung), München 1922, s. 140—3. 168. 178—80. — Ragnar
Hemmer, Studier rörande straffutmätningen i medeltida svensk rätt, Helsingfors
1928, s. 39—59. — H. Matzen, Forelæsninger over den danske Retshistorie,
Offentlig Ret, III, Strafferet, Kbh. 1895, s. 91—106.

1 Grimm 4II, s. 278, jfr 281. — Drukning som straff for trolldom var ög
nytta i Noreg: Norges gamle Love indtil 1387, udg. af R. Keyser og P. A.
Munch, II, s. 495; IV, s. 18; I, s. 434; II, s. 385—6 (jfr K. v. Amira, s. 141,
n. 5; s. 180). Jfr Laxdcela saga, kap. 37 (udg. v. Kr. Kålund, Kbh. 1889—91,
s. 132—3); Böglunga sögur, kortare rec. kap. 3, lengre rec. kap. 10 (Eirspennill,
udg. v. Finnur Jönsson, Kra. 1916, s. 441; Fornmanna sögur, IX, Kaupmh.
1835, s. 90. 91).

2 Grimm, Rechtsalterthümer, 1. c. Andre døme: A. Birlinger,
Volkstümliches aus Schwaben, II, Freiburg 1862, s. 226, nr. 244; A. Birlinger, Alis
Schwaben, Sagen, Legenden, Aberglauben, Sitten, Rechtsbräuche, II, Wiesbaden 1874,
s. 493. •— Ogso i folketradisjön fyrekjem stundom druknestraffi: Grimms
Kinder- u. Hausmärchen, nr. 28 (jfr Lutz Mackensen, Der singende Knochen,
ein Beitrag zur vergleichenden Märchenforschung, FF Communications No. 49,
Helsinki 1923, s. 64; Kaarle Krohn, Übersicht über einige Resultate der
Märchenforschung, FF Comm. No. 96, Helsinki 1931, s. 79—80); Evald Tang
Kristensen, Danske folkeæventyr, Viborg 1888, s. 345; Jön Arnason, Islenzkar
Pjödsögur og æjintyri, Leipzig 1862—4, I, s. 233; II, s. 420). — Johannes
Gerechini, biskop i Skalholt paa Island (fyrr erkebiskop i Uppsala), vart i 1433
drukna i ein sekk i Brüarå. Annales Islandici posteriorum sæctclorum, Annàlar
1400—1800, gefnar tit af hinu Islenzka Bökmentafélagi, Reykjavik 1922—38,
I, s. 58; II, s. 18; III, s. 26. Safn til sogn Islands, I, Kaupmh. 1856, s. 35.

3 Paulys Real-Encyclopädie der Classischen Alterthumswissenschaft, neue

Bearb. v. Georg Wissowa, IV, Stuttgart 1901, sp. 1747—8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free