Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salomon Kraft, Jöns Bengtsson (Oxenstierna), den vendiska hansan och 1457 års tronskifte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jöns bengtsson, hansan och i457 års tronskifte 239
Uppfattningen om Jöns Bengtssons politiska strävanden under
de fyra månader, som föllo mellan Karl Knutssons flykt till Danzig
i slutet av februari 1457 och Kristians val till svensk konung vid
midsommartiden, är väsentligen beroende på det källkritiska
vitsord, som kan lämnas den hanseatiska krönikan. Här måste
fördenskull in extenso återgivas det krönikeavsnitt, som följer omedelbart
efter omnämnandet av Karls flykt ur landet och Stockholms
anslutning till den ärkebiskopliga regimen:
Dar ghinghen de bisschop unde de guden lüde myt den Steden to
råde, wo se myt desser sake wolden vortyaren; unde worden des
tosa-mende ens, dat se konynk Karl nicht wedder hebben wolden, mer se
wolden huldighen konynk Cristiern van Dennemarken, alse verne alse
he en beseghelen unde holden wolde etlike artikele, de se begrepen hadden
to deme ghemenen besten des rykes. Unde van den artikelen was dyt
dat erste, he en scholde sulven nicht ligghen in Sweden, sunder me scholde
em alle yar senden synen schat in Dennemarken. Dat ander artikele
was, he en scholde nicht mer hebben in Sweden to syner behöft men twe
slote, unde de anderen de scholden hebben de guden lüde in Sweden
van den oldesten siechten; ok en scholde he nene Dudesche edder Denen
setten uppe de slote, me allene de Sweden. Item scholde he afdon alle
unwonlike tollen unde beschattinghe, de konynk Karl upghebracht
hadde; ok scholde he nene nye beswaringhe upbrynghen, noch over den
köpman noch over de menheyt, mer in deme oiden schatte des konynghes
där scholde he tovreden ane wesen. Desser artikele was vele, de se tohope
screven unde tohope beleveden, de konyngh Cristiern scholde holden,
unde darup wolden se em huldigen. Aldus tohant darna senden se etlike
ut des rykes råde van Sweden to konynk Cristiern to Kopenhaven myt
dessen artikelen unde boden em to; weret dat he de holden wolde, so
scholde he kornen to deme Holme unde vormoghen de seestede darto,
dat se myt eme quemen unde loveden darvor, dat de artikele scholden
gheholden werden; wolde he der artikele nicht holden, so wolden se ene
nicht hebben vor enen konynk. Do he de artikele hörde lesen, do
be-levede he alle, utghenomen dat he de seestede darto scholde vormaghen,
dat se mede quemen unde vor ene loveden, dat he de artikele scholde
holden; dar wolde he nicht an unde sede, he en konde unde en wolde
de stede dar nicht beswaren.1
I den först citerade meningen inläste W. Christensen krönikörens
tro på ett diplomatiskt samspel från första början mellan ärkebisko-
1 Die Chroniken der deutschen Städte vom 14. bis ins 16. Jahrhundert, 30
(Die Chroniken der niedersächsischen Städte: Lübeck, 4), Leipzig 1910 (nedan
cit. Die Chroniken 30), s. 218 f.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
