Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean Hoffmann, Upphävandet av Nantesiska ediktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upphävandet av Nantesiska ediktet.
Till kännedomen om dess verkliga innebörd, vid
300-års-minnet av Ludvig XIV:s födelse.
Av pastor Jean Hoffmann,1
Frankrike har nyss firat 300-årsminnet av Ludvig XIV:s födelse.
Det har då ansetts lämpligt att på Franska institutets program
upptaga en undersökning av den verkliga innebörden i upphävandet av
det nantesiska ediktet, en händelse som medfört de allvarligaste
följder för den franska nationen och som framkallat den strängaste
kritik, ja för nästan alla av våra samtida ter sig som konungens
stora fel.
Säkerligen var beslutet om återkallandet av nantesiska ediktet
ett fruktansvärt missgrepp. Därigenom kastades oräkneliga
flyktingar ut på ali världens vägar, därigenom ruinerades en del av
nationens industri, därigenom fick konungen av Preussen de armar han
behövde för’ att uppodla sina hedmarker och därigenom fick Vilhelm
av Oranien de frejdade adelsregementen, som i slaget vid Boyne
för alltid gjorde slut på den stuartska monarkien. Och å andra sidan
inledde upphävandet i Frankrikes inre liv en period av förföljelser,
därvid den tvungna communion, som de nyomvända nödgades
underkasta sig, bidrog att utveckla den aggressiva otro som delvis
förorsakade revolutionen. Men, och detta är av vikt att betona, det är
här icke alis fråga om blott och bart en gest av en envåldshärskare,
som under förakt för farfaderns löften önskade förinta vad han
kallade »kätteriet». Man är alltför benägen att betrakta historien som
en följd av tavlor ur en folklig bildserie: den första, föreställande
den »gode kungen» Henrik IV, i hjärtat alltjämt protestant, som med
glädje och av fri vilja skänkte sina forna vapenbröder full
samvetsfrihet och fri gudstjänstutövning; den andra visande oss protestan-
1 Föredrag hållet på Franska institutet i Stockholm den 18 oktober 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
