Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean Hoffmann, Upphävandet av Nantesiska ediktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upphävandet av nantesiska edikte!’
261
promis au monde une voie facile et abrégée pour se sauver.»
Undervisningen i troslära kände han lika illa till eftersom han 1680 skrev
rörande dopet: »Les protestants n’ont pas de croyance aux
sacre-ments.»
Å andra sidan är det fullt naturligt, att konungen ej älskade
protestanterna, trots att de voro lojala och fullt genomträngda av den
monarkiska åskådningen. Mellan honom och dem stodo två hinder:
ediktet i Nantes och minnet av 1621 års händelser; ediktet i Nantes,
ty det var för honom ofattbart, att förhållandet mellan konung och
undersåtar kunde regleras genom fördrag, vilket var en förödmjukelse
för hans häftiga och högdragna natur. Minnena från 1621 kommo
honom att frukta, att hos hugenotterna ännu kvarlevde i Frankrike
en sista återstod av den feodala andan. Denna anda ville han
fullständigt utrota, ty blotta innebörden av densamma var liktydig med
de feodala friheter, som fordom inskränkt konungamakten. Slutligen
hade han också ett utrikespolitiskt motiv: det förhållandet, att
Frankrikes fiender i koalitionen 1672 utgjordes av Holland och
England gav åt detta krig ett sken av religionskrig.
Hugenotterna i Frankrike upphörde ej heller att fordra
fullständig religionsfrihet. Detta gjorde de, emedan de voro en minoritet
och emedan det är utmärkande för en minoritet att fordra en frihet,
som man, bliven majoritet, noga aktar sig att giva åt andra (men låt
oss inte föregripa 1938!). Hur gick det till i Europa på Ludvig XIV:s
tid? I Genève upphävde man 1632 lagen om dödsstraff för
ickeprotestanter. I Sverige dröjde det ända till 1860, innan man fick
rätt att övergå till katolicismen; i Norge var fallet liknande. I
England, samtidigt som Ludvig XIV blott började granska ediktets
tillämpning, kunde var och en, som bevistade en icke-anglikansk
gudstjänst, säljas som slav och skickas till kolonierna. Det dröjde
mer än 150 år, innan man upphävde 1673 års s. k. testakt, som
fordrade, att man begick nattvarden enligt anglikansk ritual och
undertecknade en förklaring mot transsubstantiationsläran för att
kunna inneha en civil eller militär befattning. Det fanns ännu värre
ting: kom ihåg Cromwells fruktansvärda barbari mot Irlands
katoliker och senare, under Stuartarna, dödsstraffet mot varje katolsk
präst eller biskop och otaliga andra åtgärder. Ingen dragonad i
Frankrike, hur grymma de än voro, kunde vara värre, än vad i
England de protestantiska soldaterna gjorde mot katolikerna. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
