Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - Gustaf Törnvall, Andligt och världsligt regemente hos Luther (Docent Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295 granskningar och anmälningar
giska fasthållande av det världsliga regementet som en Guds skapelse.
Lagen och det världsliga regementet erhålla nämligen därigenom en
godhet före och oberoende av människan. Enligt Törn vall är det ett
grundfel hos Holl och den av denne inspirerade forskningen, att den
kunde gripa det gudomliga endast som ett mänskligt sinnelag och
nedsatte staten och ordningarna till former, vilka den kristne hade att fylla
med sitt personliga kristna etos. Tankegången kommer till synes även
vid bestämningen av termerna iustitia civilis och iustitia christiana.
Även iustitia civilis är en kristen rättfärdighet, och det världsliga
regementet äger genom lagen sin egen helighet, oberoende av evangeliet.
Mycket annat av intresse i Törn valls bok måste här förbigås. Utan
tvivel har förf. gjort en synnerligen betydelsefull och självständig insats
genom den nya syn, som han givit främst på det världsliga regementet.
Holl tog sin utgångspunkt i den enskilde kristnes etos och kom efterhand
fram till livet i världen, vilket han icke förmådde rätt värdera. Törnvall
har gått den motsatta vägen, från det världsliga regementet till
människan. Hos honom är det just människans roll och förhållande i det
världsliga regementet, som man önskade utförligare belyst. Det visar
sig nämligen, att det är i människans vilja, som regementsläran
kolliderar med läran om de två rikena, Kristi rike och djävulens, med
dualismen alltså. Genom människans svek kan både det andliga och det
världsliga regementet tas i besittning av det onda. Förf. nämner något
om de komplikationer, som härav uppstå för regementslärans
vidkommande, men har icke närmare ingått härpå, vilket man kanske icke
heller har rätt att begära. Det förefaller emellertid icke otroligt, att i
den mån den mänskliga viljans betydelse för regementenas rätta
utövning på detta sätt ånyo starkare måste poängteras, några av de för
regementenas gudomlighet etc. vunna positionerna kunna komma i ett
utsatt läge.
Törnvall är mycket angelägen att betona, att de två regementena
för Luther icke äro att uppfatta som två områden som den tidigare
forskningen kanske menat utan som två aspekter på ett och samma
område. Men denna forskning har nog haft klart för* sig, att den med
områden eller sfärer tänkt på befogenheter eller maktområden för det
världsliga, resp. det andliga regementet. Man har mer än Törnvall sett
regementena som institutioner och sociala skapelser. Det är rätt
förklarligt att man gjort så, eftersom dessa forskares intresse i första hand
varit av historisk och rättslig art, medan Törnvall gått till verket som en
renodlad systematisk teolog. Törn vall har troligen fått fram de rent
teologiska sammanhangen bättre, men när det gäller den konkreta
ut-gestaltningen av regementena och avgränsningen dem emellan lämnar
han oss helt i sticket. Frågan om vilka befogenheter, som tillkomma
den världsliga makten och det andliga ämbetet i avseende på kyrkans
styrelse, den upptar förf. icke alis till behandling. Ett ganska intressant
spörsmål uppställer sig, när man ser efter vilka Lutherskrifter, som
företrädesvis åberopas i avhandlingen. Huvudskriften är för förf. Stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
