Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - John Björkhem, Antoinette Bourignon. Till den svärmiska religiositetens historia och psykologi (Docent Helge Ljungberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
granskningar och anmälningar
— medan slutkapitlets organiska sammanhang med de föregående, mer
historiska delarna icke alltid med önskvärd tydlighet är markerat. Förf.
har knappast själv undgått att känna spänningen mellan de olika delarna.
Medan huvudsyftet i förordets inledande partier angivits vara att
förklara den hysteriska själsdispositionens betydelse för det religiösa livets
framväxt, vidgas uppgiften längre fram i förordet till att omfatta en
historisk och en psykologisk sida, i nu nämnd ordning. Den historiska
sidan betecknas dock av förf. som underordnad den psykologiska och
endast avsedd som bakgrund till den psykologiska analysen. Om nu
emellertid den historiska bakgrunden upptager omkring tre fjärdedelar
av bokens omfång och analysen endast en fjärdedel, synas proportionerna
kanske icke alldeles så lyckligt avvägda.
De metodologiska svårigheterna få dock under inga förhållanden
underskattas. Genom sitt tillvägagångssätt att liksom klyva
avhandlingen i tvenne har förf. vunnit, att det personhistoriska materialet, som
alltid måste bilda underlag för den psykologiska analysen, blivit
tillrättalagt för forskningen, ehuru man skulle önskat en kräsnare
sovringsprincip i det nu alltför rikhaltiga biografiska stoffet. Författarens
biografi betecknar emellertid ett framsteg framför de tvenne hittillsvarande,
von der Lindes från år 1895 och Macewens från år 1910. Det senare av
dessa arbeten är icke något märkligt aktstycke; von der Lindes biografi
däremot vilar på solitt forskningsarbete och innehåller i allt väsentligt
det biografiska materialet, ehuru den betänkligt brister i objektivitet.
Antoinette Bourignon står för författaren, och det med rätta, som
typ för den svärmiska religiositeten. Vad menas då med en svärmisk
religiositet, vad är dess religionspsykologiska signum, och vilket samband
kan spåras mellan denna religiositet och mystiken? Är Antoinette
Bourignon över huvud att räkna till mystikerna? William James hänför
henne till mystikerna. Macewen anser det vilseledande att beteckna
henne som mystiker och ser i henne en kvietist ■— inom parentes en
ovanlig motsats. Även Miss Underhill kallar henne kvietist. Björkhems egen
inställning till denna fundamentala fråga kommer icke med önskvärd
tydlighet fram. Gränsfallet Antoinette Bourignon lämnar dock goda
tillfällen att intränga i mystikens väsen, särskilt den mystik som här
kallats den svärmiska, och berika den på detta område trevande
forskningen med värdefulla iakttagelser. Att mystikens begrepp är svävande
torde vara känt men borde fastmer egga forskaren till att ge sig i kast
med problemet än inbjuda till att undfly svårigheterna. Om man vid
studiet av mystiken icke stirrar sig blind på den emotionella
överbetoningen i mystikens extremare former utan, såsom Pratt gör i sitt
grundläggande arbete The Religions Consciousness, fäster avseende vid den
för ali äkta mystik karakteristiska omedelbarheten i erfarenheten av
Guds närvaro, förnimbar på annat sätt än genom de vanliga
perceptio-nerna, kan man klarare skönja mystikens gränslinjer. Härvid är det
noetiska elementet av minst lika stor vikt som det emotionella i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
