Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Undersökningar
- Christofer Klasson, Det ryska ekstatiska sektväsendet
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledning.
Få frågor ha i den västerländska vetenskapliga litteraturen blivit
så föga och så dåligt behandlade som Rysslands religiösa
förhållanden. Ortodoxa kyrkomän klaga ofta över det ringa intresse, som
i Västerlandet visas de säregna förhållandena inom deras kyrka.
Och med rätta. De verk om den ryska religiositeten, som sett dagen
i Västeuropa, ha nämligen till stor del varit ren tendenslitteratur,
och som all tendenslitteratur ha de varit ovederhäftiga. Till ett
rent vetenskapligt belysande av den ryska religiositetens problem
ha de haft ytterst litet att ge.[1] Gäller detta nu redan om den ryska
ortodoxa kyrkan, så ligger det i sakens natur, att det måste gälla
i oändligt mycket högre grad i fråga om det ryska sektväsendet.
Med undantag av den s. k. gammaltroende rörelsen samt vissa s. k.
rationalistiska sekter som tolstoyaner är nämligen det ryska
sektväsendet ytterst dåligt behandlat redan i Ryssland. Därmed är
icke sagt, att man icke skulle ha intresserat sig för frågan i Ryssland.
Tvärtom sågo, i synnerhet före 1918, en mängd större och mindre
arbeten om det ryska sektväsendet dagen i Ryssland. Men rent
vetenskapligt ha dessa verk oftast mycket litet att ge. Till större
delen voro de nämligen skrivna för studenterna vid de kyrkliga
prästseminarierna. Huvudsyftet med dem var ej att ge en vetenskaplig
belysning av problemen utan att ge prästerna vapen i kampen mot
sekterismen. För författarna av dessa verk har det gällt att framför
allt ställa sekteristerna i en så dålig dager som möjligt. Om de
påståenden man kommit med varit sanna eller ej, har varit en fråga
av högst sekundär betydelse. Att dessa verk under sådana
omständigheter ej i någon nämnvärd grad bidragit till de vetenskapliga
problemens lösning, står ju i klar dager.
[1] På sistone har visserligen Osteuropainstitutet i Breslau sökt skapa bättre
förhållanden i detta avseende. De verk, som därifrån givits ut om den ryska
kyrkans historia, ha som regel varit mycket värdefulla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1941/0015.html
