- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioförsta årgången, 1941 /
6

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Christofer Klasson, Det ryska ekstatiska sektväsendet - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vad de sekter beträffar, som i detta arbete skola behandlas, så
försvåras deras utforskande av det faktum, att de äro hemliga,
d. v. s. deras medlemmar få förplikta sig att ej för någon yppa
något om sekternas lära, kult eller organisation. Att
legendbildningen bland folket därför blivit stor rörande dem är klart. Tyvärr
ha dock även allvarliga forskare tagit folkets berättelser för gott.
De uppgifter vi ha, ha antingen framkommit under rättegångar mot
sekteristerna, eller ock ha de lämnats av sådana, som återvänt till
den rättrogna kyrkan. I några få fall har det även lyckats utanför
sekten stående personer att så vinna sekteristernas förtroende, att
de fått höra deras lära och legender samt fått närvara vid deras
sammankomster. Ett lovande arbete hade även påbörjats av ryska
psykiatriker, som på de stora psykiatriska klinikerna i Moskva och S:t
Petersburg undersökte de ekstatiska sekteristerna. Detta arbete
hann dock aldrig mer än till sin begynnelse, då det avbröts, som det
vill synas för alltid, av världskriget och den stora ryska revolutionen.

Den ryska forskningen och efter den den västerländska har till
största delen indelat de ryska sekterna i följande huvudgrupper:

a) De ritualistiska, d. v. s. de, som växt fram som en reaktion
mot nyöversättningarna av de ryska tryckta handböckerna, som i
mitten av 1600-talet företogos av patriarken Nikon.

b) De judaiserade, d. v. s. sådana, som med erkännande av
Jesus som profet, ställt sig på den judiska lagfromhetens grund.

c) Rationalistiska, d. v. s. sådana, som allegorisera Bibelns
berättelser och söka ge en förnuftsenlig förklaring till dem.

d) Mystiskt-ekstatiska.

Vad de båda senare huvudgrupperna beträffar, kan man ha
vissa invändningar att göra mot denna indelning. Det går nämligen
ej att draga upp några skarpa skiljegränser mellan dem. I de
»rationalistiska» sekterna förekomma nämligen ofta ekstatiska drag och
i de ekstatiska förekommer i lika hög grad »rationalistiska».
Överhuvud äro gränserna dem emellan med få undantag mycket svävande,
och det kan vara svårt att avgöra, om de enskilda grupperna tillhöra
den eller den huvudgruppen. Den stora skiljaktigheten dem emellan
är, att de s. k. ekstatiska sekterna i motsats till de »rationalistiska»
äro hemliga. Det är därför kanske lämpligare att sammanfatta dem
under beteckningen hemliga sekter. Dessutom finnes en femte
grupp, de s. k. protestantiserande sekterna. Dessa äro dock endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1941/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free