- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioförsta årgången, 1941 /
33

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Christofer Klasson, Det ryska ekstatiska sektväsendet - II. Det chlystiska sektväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men icke blott personerna i Treenigheten, Fadern och Sonen,
ta gestalt i människor. Även den hel. Jungfrun uppträder lika ofta
som Kristus. Ja, varje kristus bör ha sin gudamoder. Denna är
dock i allmänhet ej hans verkliga moder utan någon framstående
kvinnlig medlem av skeppet. I fråga om de många gudamödrar,
som på detta sätt finnas, peka chlysterna på att även de ortodoxa
ha flera gudamödrar, den kazanska, den iverska m. fl. Här möter
oss åter denna uppfattning av bilden som ett självständigt väsen,
som mötte oss hos de gammaltroende.

På grund av att chlysterna ha gudomen i sin egen krets, anse
de sig stå över alla andra kyrkor och sekter. Den ortodoxa kyrkans
liturgi är blott en vag och ofullständig bild av nådens fullkomlighet,
som utmärker de chlystiska sammankomsterna. Men liksom i
mysterieförbunden får ej något av kult eller lära förrådas för
utomstående.[1] Chlysten är alltid mycket ivrig att besöka de kyrkliga
gudstjänsterna, ej därför att han har behov av dem, utan därför att
täta kyrkobesök avvända grannarnas och prästens
misstänksamhet. Men eljes förkasta chlysterna Kyrkan och hävda att dess
gudstjänstliga handlingar äro onyttiga, ja rent av själavådliga. All
kyrklig auktoritet förkastas.

Chlysterna tro, att kropp och själ äro skapade var för sig. Själen
är Guds verk, medan kroppen är skapad av Satan. Men Gud
skapade endast ett visst begränsat »själsstoff», som ej kan ökas. Antalet
kroppar kan däremot ökas i det oändliga. Men därmed ökas också
djävulens makt på jorden, ty han råder över sitt verk. Själen vill
dessutom återvända till Gud och gör det även, sedan den blivit
fullkomligt renad. Men härmed blir Guds makt mindre i förhållande
till Satans. Därför gäller för den chlystiska människan att ej öka
djävulens makt och ära genom att sätta barn till världen.

Denna chlystiska tro på ett blott begränsat själsstoff förutsätter
tron på en själavandring. En gammal chlystisk kvinna lär ha
svarat på frågan, hur gammal hon vore: »Jag vet ej, vilket mitt
namn var, innan jag föddes; det är ej uppenbart för mig. Efter köttet


[1] Det är detta, som gör, att det chlystiska sektväsendet är så svårt att
utforska. Man får till största delen lita till, vad sådana, som återvänt till
Kyrkan, ha att förtälja, vad processer mot dem givit vid handen, till
resultaten av psykiatrikens undersökningar samt i vissa lyckliga fall till vad
människor, som trots ailt kommit i intim beröring med dem ha att förtälja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1941/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free