- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioförsta årgången, 1941 /
50

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Christofer Klasson, Det ryska ekstatiska sektväsendet - IV. Kult och ekstas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vi behöva inga som helst böcker.»[1] Det är hos chlyster och skoptser
ej tal om någon »unio mystica», utan människan är och skall vara
ett viljelöst verktyg för Anden. Så skriver t. ex. prästen Vazerski i
en rapport till biskopen av Saratov, Jakov, 1839: »Den skoptsiske
profeten når under ’rad’enie’[2] till ett sådant tillstånd, att till följd
av svaghet och illamående fradgan står om munnen på honom.
De övriga skoptserna hålla emellertid detta för ett tecken på att
den hel. Ande håller på att komma ned. Under denna tid, mena de,
är deras profet icke själv verksam, utan han är blott organet, genom
vilket Guds Ande undervisar dem.»[3]

Vi ha förut som hastigast berört frågan, om dansen bland de ryska
sekteristerna är att betrakta som ett ekstatiskt fenomen eller om den
har till uppgift att försätta människan i ekstas. Vi böra då blott
först undanröja den misstanken, att vi med ekstas skulle mena de
olika fenomen, som vi här behandla. Det är ej fallet. Ekstasen är
ett själstillstånd och kan existera även utan några följdfenomen. I
allmänhet tar den sig dock uttryck i handlingar av lokomotorisk art.
Som redan nämnts hävda de flesta författarna i ämnet, att dansen
är ett medel att försätta människorna i ekstas. Nu skall ej förnekas,
att så kan vara fallet. Vi känna ju från andra ekstatiska rörelser,
hur just dansen är medlet att framkalla ekstas. Men att såsom Grass
m. fl. räkna upp ett antal danser och deras turer och presentera detta
som den sekteristiska dansen är felaktigt. Ty det synes mig, som
skulle dansen ytterst ofta i sig själv vara ett ekstatiskt fenomen.
Människan har genom andra medel satts i extas och denna tar sig
uttryck i vissa fenomen, exempelvis i dansande. Denna uppfattning
hävdas även av religionspsykologen Konovalov jämte några ryska
psykiatriker, vilka ägnat den sekteristiska ekstasen sitt särskilda
intresse.[4] Vi skola först anföra några fall, där dansen tycks vara
ett medel att försätta människan i ekstas. Skoptsen Andre’vanov
säger t. ex.: »Min lärare sade, att under rad’enie må människan
fullkomligt förstummas och ingenting tänka, i annat fall kan ej
Anden slå sig ned i rad’eniedansaren. Men om någon dansar under


[1] Melnikov, a. a., s. 258 ff.
[2] Det ryska namnet på den sekteristiska dansen.
[3] Grass, a. a., II, s. 759.
[4] Konovalov, Religiozny ekstaz v russkom mistitjeskom sektantstv’e, s.
109 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1941/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free