Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Christofer Klasson, Det ryska ekstatiska sektväsendet - V. Det ryska ekstatiska sektväsendets ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äktenskapet. Men katarer-rörelsen kallas av dåtida författare ofta
för »Bulgarorum haeresis».[1] Med detta för ögonen är det väl ej för
djärvt att antaga, att även bogomilerna skulle förkastat
äktenskapet.
Ett sådant lärosystem som det chlystiska och skoptsiska kan
näppeligen ha uppstått självständigt. När vi nu på slavisk mark
finna ett motsvarande gnostiskt system ligger väl den förmodan
närmast till hands, att dessa sekter väsentligen skulle vara avläggare
av detta system. Det kan här i förbigående nämnas att redan i den
ortodoxa kyrkan gnostiska tankar trängt in i läran om den heliga
Visheten (Sofia) och hennes tre döttrar Tro, Hopp och Kärlek (på
ryska Vera, Nad’ezjda, L’ubov).[2] Sammalunda återfinnas alla drag
i den sekteristiska askesen i den ryska munkaskesen, hatet mot
kroppen och de därmed följande förbuden mot sexuellt samliv, mot
bruk av kött, tobak och rusdrycker.[3]
Frågan är nu, om vi kunna påvisa något direkt historiskt
sammanhang mellan bogomilernas sekt och det ryska ekstatiska
sektväsendet. Det måste då först som sist utsägas, att ett dylikt direkt
samband saknas. Det torde emellertid vara på sin plats, att
undersöka de tidigare ryska sektrörelserna för att om möjligt finna i vad
mån dessa förete drag, som kunna ge oss svar på frågan på vilket
sätt bogomilernas gnostiska tankar vunnit insteg i ryskt religiöst liv.
Den ryske kyrkohistorikern, metropolit Makarij, påpekar det
nära sambandet mellan den bulgariska kyrkan och den ryska under
kyrkans första århundrade i Ryssland. I samband härmed framkastar
han den förmodan, att även bogomilerna skulle utövat ett starkt
inflytande på Rysslands religiösa liv vid denna tid.[4]
Redan under Wladimir I (980—1014), densamme som införde
kristendomen i Ryssland, uppträdde den stympade munken Adrian
(1004) i Kiev. Man vet intet om hans lära annat än att han
förkastade bilddyrkan. Men även i övrigt tycks han ha brutit med kyrkans
ordning och lära. Beträffande honom och en annan irrlärare, bulgaren
Dimitri, vilken uppträdde under Wladimir II (1113—1125), och
vilkens läror man ej vet något om, menar sig en del forskare kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
