- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioförsta årgången, 1941 /
75

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jerker Rosén, Konung Valdemar Birgerssons färd till påven 1274—1275

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONUNG VALDEMAR BIRGERSSONS FÄRD TILL PÅVEN

75

Vi ha alltså inga absolut säkra belägg på, att Valdemar redan
av sin samtid anklagats för äktenskapsbrott med Jutta. Men
kombinationen har redan för samtiden och för Valdemars politiska
motståndare legat mycket nära till hands.

Förf. har i annat sammanhang framhållit, att Valdemar och
hans danska svägerska ha haft ett gemensamt intresse gentemot
Erik Klipping, medan denne i sin tur på ett tidigt stadium förbundit
sig med den svenska upprorsrörelse, som leddes av Magnus och
Erik Birgerssöner. Det har alltså legat i de sistnämndas liksom i
Erik Klippings intresse att få igång en agitation mot Valdemar
och mot Jutta.1 Denna agitation har väsentligen skett på samma
sätt mot båda parterna, nämligen genom kyrkans förmedling.

När Jutta 1272 lämnade klostret, har den danska regeringen
omedelbart gått i författning om att få bestyrkt, att hon och systern
Agnes frivilligt gått i kloster och till detta donerat sina egendomar.2
Men man har snart vidtagit betydligt mera genomgripande åtgärder.
Den 22 september 1279 befallde påve Nicolaus III ärkebiskopen i
Lund att varje sön- och helgdag lysa bann över Jutta, tills hon
återvände till klostret och dit återlämnade sina egendomar.3 Det var
emellertid icke den första påminnelsen från den romerska kurians
sida i detta ärende. I bullan hänvisar Nicolaus III till, att redan
hans företrädare, Gregorius X, riktat en befallning till biskoparna
i Linköping och Skara att bannlysa den danska prinsessan. En
påvlig aktion har alltså varit igång redan mellan flykten 1272 och
Gregorius X:s död den 10 januari 1276. Senast under året 1275 har
man från nordiskt håll vänt sig till kurian i detta ärende. Den
omständigheten, att påven nu riktade sin befallning om bannlysning
till tvenne svenska biskopar, lämnar stöd åt Erikskrönikans
framställning så långt, -att uppgiften om att Jutta flytt till Sverige i
viss mån verifieras. Det enda, Jutta anklagades för, var emellertid
att hon utan tillstånd lämnat klostret, »eodem habitu temere
dere-licto, per seculum dampnabiliter evagatur, quasdam terras,
posses-siones et alia bona predicti monasterii per violentiam occupans,
in anime sue periculum, detrimentum dicti monasterii et scandalum
plurimorum». Om någon grövre förbrytelse nämnes ingenting. Man

1 Rosén, Striden mellan Birger Magnusson och hans bröder, s. 4 ff.

2 Repertorium nr 401, 402. Diplomatarium Danicum 2R: II nr 174, 175.

3 Bullarium nr 746, DS 881.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1941/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free