Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Langenfelt, Biskop Thomas’ frihetsstrofer och medeltida skotsk frihetsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Biskop Thomas’ frihetsstrofer och medeltida
skotsk frihetsdiktning.
Av lektorn, fil. d:r Gösta Langenfelt, Stockholm.
Erland Hjärne var den förste, som med framgång hävdade, att
biskop Thomas Frihetsvisa (»Frihet är det bästa ting...») egentligen
är blott en del av Engelbrektsvisan, vars avfattning av forskningen
nu sättes till slutet av 1439.1 Stroferna om Friheten äga vissa klanger
och ord, som erinra om rader i det epos (den versifierade
riddarroma-nen: »The Romanys now begynnys here») om den skotske kungen
Robert Bruce (1274—1329), vilket författats av den skotske klerken
John Barbour av Aberdeen (1316?—1395)• Den av Klemming
påpekade likheten mellan »Frihet är thet bätsta ting» och »A! Fredome
is a noble thing»2 har av Hjärne ökats med likheten mellan »Vilt tu
vara tik själver hull, Tu älska frihet mer än gull» och »And suld think
fredome mair to prys Than all the gold in wärld that is», likheter,
som naturligtvis inställt sig för andra läsare av båda texterna, utan
kännedom om Klemmings och Hjärnes iakttagelser. Ett antagande,
att biskop Thomas skulle varit påverkad av skottens ord och
reflexioner, avvisas av Hjärne, då man ej »känner förbindelse mellan
engelsk och svensk medeltidslitteratur». Hjärne hänvisar i stället
till »ett över hela Europa utbrett moraliserande och allegoriserande
framställningssätt» och till en latinsk vers, som finnes i den svenska
1 E. Hjärne, Biskop Thomas’ av Strängnäs visa om striden för Sveriges
frihet, Historisk tidskrift för Finland, 1919, s. 96 ff. Se också E. Lönnroth,
Biskop Thomas frihetsvisa, Scandia 1931.
2 Uttrycket ’det bästa ting’, ’ett ädelt ting’, o. s. v. såsom
predikatsfyllnad (i stället för ’det bästa’, ’ädelt’) är en grammatisk vändning, som fordom
var gemensam för både engelskan och svenskan. Jämför ännu 1628, Gabriel
Oxenstierna till Axel Oxenstierna (Ahnlund: Axel Oxenstierna, 1, s. 511): »En
god conscientia är en ädel ting.» Medan engelskan bevarat frasen, t. ex.
modernt: It is a glorious thing to travel, har svenskan lagt bort den: Det är
härligt att resa (möjligen, fast vardagligt: Det är en härlig sak att resa).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
