Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Langenfelt, Biskop Thomas’ frihetsstrofer och medeltida skotsk frihetsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ioo
gösta langenfelt
kyrkan, vilken närts av engelsmannen Wyclifs lågkyrkliga
reformationsförsök under senare hälften av 1300-talet. (Thomas borde
alltså vara immun och rent av avog mot folkliga upprorsförsök,
vilket också framgår av ett hans brev av 20/7 1434, åberopat av
Hjärne, vid underrättelsen om Engelbrekts resning: han betecknar
där resningen som en husitisk rörelse.) Thomas’ kontakter med
utlandet (utanför Norden och den romerska kurian) upplivades av hans
sammanträffanden med den från England bördiga nordiska
drottningen Filippa (1426 i Vadstena, Köpenhamn, gemensam resa till
Sverige, 1427 i Nyköping, och slutligen vid hennes död 1430 i
Vadstena; Wichman omtalar också, att Thomas 1432 i december
underhandlade med engelska sändebud i Köpenhamn; Sjödin ansätter
1425 som första år för kontakten med Filippa). Att Thomas under
denna upprepade samvaro med Filippa, vars levnadsår infalla mellan
1393 och 1430, fått höra åtskilligt om engelska förhållanden, är väl
i högsta grad troligt. I den beskickning, som åtföljde den engelska
prinsessan till hennes vigsel med Erik av Pommern i Lund 1406,
befann sig baron Henry Fitzhugh, som var religiöst intresserad och
som beslöt sig för att i England grunda en filial av den svenska
birgittinorden.1 Birgittas skriftställeri hade väckt kyrkomännens och
de medeltida författarnas intresse; märkligt är ju att hon citeras av
den engelske skalden John Gower (1325?—1408). En släkting till
baronen i Filippas svit var Robert Fitzhugh, som efter
universitetskarriär slutade som biskop i London († 1436). Han hade varit engelsk
ambassadör i Rom och Venedig (1429) och en av representanterna
vid kyrkomötet i Basel 1434. Baron Henry mottog 1415 i de två
nyuppförda klostren i Sheen (Sion) och Isleworth fyra invigda
nunnor, tre noviser och två munkar från Sverige som instruktörer.
Systrarna hette Christina Finwids, Ragnildis Tideka, Anna och
Christina Esbiorna, bröderna Johannis Kalmarnensis och dominus
Magnus Hemmingi. De avreste under högtidliga former med
ärkebiskopen i »Lunden», alla svenska biskopar och en biskop från Norge
samt många förnäma damer och herrar närvarande. I
Londonbiskopen Greys register för Sheen-klostret av 1428 återfinnas (troligen)
samma nunnor: Christina Swethe (= Swede, svensk), Ragnell Titheca,
Anna Karilis och Christina Isbiorna. Dessa två kloster voro nog
1 Se förf., Nordisk Tidsskrift for Filologi 1920: Sverige och svenskarna
i äldre engelsk litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
