Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Langenfelt, Biskop Thomas’ frihetsstrofer och medeltida skotsk frihetsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ioo
gösta langenfelt
mas, som först efter 1436 börjar draga sig det hörda till minnes.
Situationen var densamma i Sverige som i Skottland efter Wallace’
avrättning 1306. En annan, romantisk händelse, som kan ha dragit
svenska, drottning Filippa närstående kretsars intresse mot Skottland,
var . den skotske kungen James I:s kröning 1424. James (1394—
1437) hade 1405 uppsnappats av engelsmännen och hölls i fångenskap
till 1424, då han lösköptes och återvände hem. Engelsmännen
hade givit honom en vårdad uppfostran, bokligt och militärt, och
han utvecklade sig till att bli en av Skottlands skalder; hans The
Kingis Quair [kungens cahier, (dikt)bok] är en vacker beskrivning
på spirande ungdomskärlek, inbäddad i lyriska naturskildringar
och andra tidens litterära utsmyckningar. Föremålet för den fångne
prinsens låga var den engelska aristokratdottern Lady Jane
Beaufort, som sedan blev hans gemål och Skottlands drottning. I strof
27 av samma diktbok reflekterar han över sin brist på frihet, medan
fågeln, fyrfotadjuret och fisken njuta av friheten.1 Här är ej fråga
om Barbours statliga frihet, snarare en vändning i Gualterius Anglici
stil. Men frihetstemat dyker upp för Thomas igen, om han nu hört
något om James’ Quair.2
Rytmen i Barbour bestämmes av den 8-staviga raden, som,
betecknad a, återkommer hos Thomas, dock i annat mönster: aab/aab,
varför här ej är något att hämta. Däremot har Thomas ett lånord i
Engelbrektsvisan, kervat (»Han vart kervat som den fisk, som
ste-kara läggja a sin disk»), vilket våra etymologer genast hänfört till
lågtyskan. Söderwall har emellertid blott detta enda exempel på
ordet, som, om det varit lågtyskt, borde ha belagts flerfaldiga gånger
i fornsvensk litteratur. Slår man upp Murrays A New English
Dic-tionary under carve, skola vi finna, att den medelengelska skrivningen
var kerve med just samma betydelse som i Engelbrektsvisan. (NED
1 The bird, the beste, the fische eke in the see,
They lyve in fredome euerich in his kynd;
And I a man, and lakkith libertee;
Quhat schall I seyne, quhat resoun may I fynd,
That Fortune suld do so? . . .
2 Thomas’: »Gud haver tik givit sin ok skäl» har en likhet i anslaget med
en rad ur Coventry-mysteriet (gammalt, men hs. från omkr. 1450; EETS,
Extra ser. CXX, 200: 215): »Ffor God hath the Jovyn both myght and
mayn . . .», men den är ju blott tillfällig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
