Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om fromhetslivet i linköpings stift
133
tiva drag, den kyrkliga seden och dess samband med bondelivets
sociologiska villkor, sockensamhörigheten och byväsendet samt
ävenledes tagit fasta på väckelsernas relation till den under
1800-talet försiggående oerhörda omvandlingen av näringsliv och
bebyggelse. I de talrika fall, då denna forskning företagits i form av lokalt
begränsade undersökningar, har vanligen hänsyn tagits jämväl
till skilda folkkaraktärer och sociala förhållanden.
På samma gång som det nuvarande forskningsläget således
öppnat rika nya möjligheter har det uppenbarligen även i hög grad
skärpt kraven. En objektiv och allsidig framställning kräver ett
beaktande av många olika synpunkter och relationer. Ett oftast
ensidigt material måste fordra en ständigt vaken kritik och såvitt
möjligt konfrontation med källor även från annat håll.
Dessa allmänna reflexioner ha föranletts av det senaste
tillskottet till vår stiftshistoriska fromhetslitteratur, N. Rodens
avhandling: Herrnhutiska och nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings
stift intill 1856 (xxx + 568 ss. Sthlm 1941). Man är säkert ense
om att förf., då han velat klarlägga herrnhutismens insteg i
Linköpings stift och dess samband med 1800-talets nyevangeliska
väckelser, gripit sig an med en angelägen men ganska försummad
forskningsuppgift. Med stor ihärdighet har förf. sammanbragt ett
imponerande otryckt material från offentliga arkiv, privata
brevsamlingar och icke minst Brödraförsamlingens arkiv i Stockholm och
Herrnhut. Han har i stor utsträckning gått fram över jungfrulig
mark och så blivit i stånd att bringa i dagen en rad nya fakta
beträffande herrnhutismens spridning i stiftet, Wætterdahls verksamhet
efter flyttningen till Östra Eneby, begynnande nykterhets- och
missionsrördse samt rosenianism och baptism och det samband,
som dessa strävanden hade, ofta rent lokalt, med tidigare
herrnhutiska centra.
Förf. har emellertid tagit på sig en alltför betungande
arbetsbörda. I själva verket har han givit sig i kast med en
primärundersökning, vilken, om inledningen om radikalpietismen medräknas,
sträcker sig från 1730-talet till 1856. Utan tvivel hade det varit
synnerligen välbetänkt, om förf. begränsat sin uppgift till att
omfatta antingen endast 1700-talsväckelserna (till 1815) eller endast
1800-talspartierna. Som avhandlingen nu föreligger måste den med
hänsyn till forskningens ovannämnda metodiska framsteg med skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
