Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
HANS CNATTINGIUS
och vänlighet vinna Normans förtroende. Han betonade sin glädje
över att Norman var en sådan, som allvarligt strävade efter att bli
delaktig av det eviga livet, att han erkände Skriftens auktoritet och
med dess ledning bemödade sig om en gudlig vandel.1
Med året 1739 gick radikalpietismen på stiftet in i sitt livaktigaste
skede. I Norrköping kom en krets till stånd kring handelsman
Blessing och proviantmästaren Ryding. För denna krets har Rodén
givit en utförlig redogörelse2, till vilken man endast vill tillägga, att
då ett par kvinnor från denna stad på ett uppenbarligen förhastat
och därför olagligt sätt blevo instämda till domkapitlet, så måste
Benzelius lösas från ansvar därför. Vid det
domkapitelssammanträde, där denna inkallelse beslöts, närvoro nämligen endast
lektorerna Sparschuck, Lidén, Schenberg och Elg, och av dessa
reserverade sig den förstnämnde till protokollet.3 Den dåvarande
domprosten Andreas Rhyzelius låg sjuk denna vår men delgav i en
skrivelse av den 31 mars 17394 riksdagens prästestånd sina bekymmer
och uppmanade ståndet att framhålla för höga överheten den fara,
som »novaturientium colluvies» innebar för överheten själv. Finge
dessa hållas och injaga »i barnen genwördighet emot föräldrarna, i
tienstefolk genstörtighet emot husbondafolk», skulle de icke stanna
därvid »utan med samma skiäl kunna förklara sig för andeliga
konungar, som för andelige präster», vilket illustrerades med en
hänvisning till reformationstidens erfarenheter.
Ungefär samtidigt tog radikalpietismen fart i Linköpingstrakten.
Olle Norman hade under sin fängelsetid där haft tillfälle bedriva en
hel del propaganda och påverkat icke blott handelsman Almquist,
som för framtiden kom att bli denna riktnings betydelsefullaste och
oböjligaste förkämpe i stiftet5, utan också rätt många andra.
Norman hade nämligen under början av sin fängelsetid både rätt
att gå ut på staden och att mottaga besök.6 Vid sin avresa från
1 Prot. 20/3 1738 AI n:o 47, s. 97 ff. 2 A. a., s. 20 ff.
3 Prot. 4/9 1739 A I n:o 47, s. 70 ff.
4 I original i F. 33. Prästståndets bref, memorialer och koncepter 1738—
39. Prästeståndets arkiv. RA. ■— Skrivelsen upplästes i ståndet den 5 april
1739 och föranledde ingen åtgärd, ehuru ståndet försäkrade om sin villighet
att göra allt, som vore möjligt i de mål Rhyzelius berört. Prästeståndets prot.
J739 § 7- Prästeståndets arkiv. RA.
5 Henning, a. a., s. 64—79. Sv. biogr, lexikon I, s. 454 ff.
6 Henning, a. a., s. 122 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
