Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT
145
gård.1 Över honom beklagade sig kyrkoherde Follin i Grebo hos
domkapitlet, emedan Lundgren tillställt honom en smädeskrift.2
Domkapitlet resolverade, att prosten Aschanius jämte en annan
prästman skulle söka tala med Lundgren.
Här slutar Rodéns framställning.3 Nu finnes till en början
Lundgrens smädeskrift bevarad, som man kan vänta ett intressant
originaldokument till den östgötska radikalpietismens historia.4
Skriften består av sju handskrivna blad, adresserade till kyrkoherde
Follin personligen, daterad den 26 juli 1740. Lundgren hade
sam-manskrivit detta för att besvara Follins fråga till honom den 28
maj, varför han icke bevistade Herrens Nattvard. Det är den
vanliga radikalpietistiska kritiken, som utgör ledmotivet. Det kan icke
vara nattvard, som av ogudaktiga präster ges åt oomvända,
ogudaktiga människor. Det är rent och grovt skrymteri och en blott
inbillning, att sådana därigenom skulle bli delaktiga av Kristi
lekamen och blod. Ja, det är emot samvetet, att »en bitter och arg
werds-menniska» kan i sanning »stå i Christi stad» och förlåta folket dess
synder, detta folk, som prästen år efter år ser fara med lögn,
eftersom de sinsemellan träta, svärja, dricka, spela, banna o. s. v.
Likafullt ger prästen dem alla utan åtskillnad syndernas förlåtelse tre
à fyra gånger om året. »Så går det ju til uti Gredbo försambling med
min Herr Kyrkioherde». »Kj’rkioherden», fortsätter Lundgren, »torde
finna något med sig sielf uthi lefwernet som förbiuder mitt swaga
sa(m)wete at i förtroende och kiärlecks förbindelse låta skreffta
eller gifwa mig någon Nattward.» Detta sade sig Lundgren dock
åstunda men av en trogen och från synden omvänd präst. Sådana
voro emellertid icke prästerna utan huggormars avföda, blinda och
blindas ledare, skamfläckar, källor utan vatten, fördärveisens tjänare,
ett förbannat folk, tjuvar och rövare, lögnprofeter etc. Lundgren
har emot prästerna hopat språk med dylikt innehåll på tre och en
halv sida. Han slutar med att framhålla, att han av dessa anled-
1 Odenvik, a. a., s. 257, uppger i ett citat om Lundgren, att denne »var
smord att på gården hålla katekesförhör». Så långt gick det dock icke. »Smord»
är felläsning för »sinnad», meningen alltså den, att kyrkoherden var sinnad att
å gården hålla katekesförhör. Prot. 12/i2 1739- A I n:o 47, s. 367.
2 Denna skrivelse i original i E IV n:o 57.
3 A. a., s. 34.
4 I E IV, n:o 57.
IO — 41265. Kyrkohist. Arsskri/t 1941.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
