Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT
155
hos Tolstadius.1 Hans Swanhals synes mera än övriga
radikalpie-tister på Linköpings stift ha tillgodogjort sig den radikala mystikens
teologiska och naturfilosofiska spekulation.2 Med handelsman
Almquist i Linköping har Swanhals haft goda relationer.3
Denna överblick av radikalpietismen på Linköpings stift intill
1770-talet har i synnerhet tagit fasta på rörelsens spridning,
anhängarnas inbördes sammanhållning samt stiftsledningens
uppträdande. Den ursprungliga frågan återstår: vad har radikalpietismen
betytt såsom förberedelse för herrnhutismen på detta stift? Såväl
Rodéns som vår egen undersökning ger det överraskande svaret,
att radikalpietisterna i de allra flesta fall intill livets slut eller till
dess de försvinna ur historiens akter förblevo sin åskådning trogna.
Endast en av de av Rodén behandlade radikalpietisterna blev
herrn-hutare och återkommer i fortsättningen, nämligen Jonas
Björkmark. Fru Cederberg övergick visserligen till herrnhutismen, men
hon flyttade till Västergötland och fick därför ingen betydelse för
den östgötska herrnhutismen. Carl Niclas Wadström var tidigare
radikalpietist men troligen aldrig under sin östgötatid. Då denne
och en krets kring honom övergingo från radikalpietismen till
herrnhutismen är det egendomligt, att Rodén så föga bemödar sig om att
få fram material till belysning av Wadströms utveckling.4 Nu är
Rodéns väsentliga källa endast en uppgift från den herrnhutiske
emissarien Sten från 1786.5
Utforskandet av radikalpietismen sedd som förberedelse till
herrnhutismen kan alltså i stort sett sägas ha givit, om icke rent
negativt så dock ett anmärkningsvärt klent resultat. Man spörjer
efter anledningen och tager säkerligen icke miste, om man som för-
1 Se Rodén, a. a., s. 51 f. Troligen hade fru Swanhals, som hon vanligen
benämnes i akterna, fasta förbindelser med Stockholm. Linköpings
domkapitel rapporterade till prästeståndet 1769, att hon då uppehöll sig i Stockholm.
F. 92. Prästeståndets ensk. handlingar n:o 123. Prästeståndets arkiv. RA.
2 Till detta mål ligga originalhandlingar i E IV n:o 154 (Malexander).
Bl. a. finnes där i original Swanhals’ hos Rodén, a. a., s. 49 omtalade handskrivna
gravskrift. Se även prot. vid biskopsvisitationen 4 och 5 sept. 1762. Malexander
kyrkoarkiv, C 2, s. 453—457. VLA.
3 Sålunda har Almquist å Swanhals vägnar insänt ett memorial till Göta
hovrätt 1763. E IV n:o 154.
4 Om Wadström se nedan s. 168 f.
5 Rodén, a. a., s. 56, 126.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
