- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioförsta årgången, 1941 /
156

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

156

HANS CNATTINGIUS

klaringsgrund pekar på den intima samhörigheten mellan
östgöta-radikalpietismen och skevikarna, vilka alldeles avvisade
herrnhutismen. Huvudhärdarna i Linköping och Norrköping kring
Almquist och Blessing förblevo oemottagliga för herrnhutisk påverkan,
och de herrnhutiska missionärerna östergren och Gradin undveko
uppenbarligen Östergötland.1

2. Senare konservativ pietism och begynnande
herrnhutism.

För den som frågar efter fromhetslivet framstår det givetvis
som den svåraste uppgiften att få ett grepp om den ordinära
kyrko-fromheten, som icke ledde till sammanstötningar med
myndigheterna eller till iögonenfallande väckelser. Vad Linköpings stift
angår har den mot århundradets slut inträngande upplysningen och
neologien blivit långt mera observerad än de linjer, som representera
den gamla ortodoxien, bönboksfromheten och den konservativa
pietismen.2 Rodén, som inledningsvis ytterst knapphändigt berört
ortodoxien och gammalpietismen på stiftet (s. i—6), har beträffande
den senare endast pekat på Claudius Eeks översättningsarbete samt
Petter Swartz i Norrköping. Meningen vore nu, att i samband med
vår granskning av herrnhutismens begynnelse på stiftet göra några
påpekanden även beträffande dessa frågor.

Folkets religiösa läsning utgör en synnerligen betydelsefull
faktor vid bedömningen av fromhetslivet. Det har visats, hur den
under 1700-talet befordrades dels genom lånebiblioteksverksamhet,
dels genom bokspridning. I socknarnas lånebibliotek har ingen bok
ingått så regelbundet som Scriveis Själaskatt, kyrkobibeln
självfallet undantagen.3 Genom abonnemang i socknarna spriddes
framför allt biblar och psalmböcker.4 I stort var det domkapitlet, som
hade hand om reklamen för den religiösa litteraturen. Vid
prästmöten och i domkapitelscirkulär fästes uppmärksamheten på
uppbygglig litteiatur, som de ansvariga myndigheterna ansågo sig kunna
rekommendera. Under Erie Benzelius’ biskopstid propagerades

1 Pleijel, a. a., s. 428 ff., 435 ff.

2 Rodén, a. a., s. 92 ff., 153 ff. med hänvisningar.

3 K. H. Johansson, Svensk sockensjälvstyrelse 1686—1862, s. 348 f.

4 Ibdm s. 349 f., Westling, a. a., s. 230 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1941/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free