Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT 163
som präst i Linköping, och under vilken Benzelius givit honom
bestämmande själavårdande råd. Då det är bekant, att
Grent-zelius 1736 uppehöll sig i Stockholm, vore man benägen att tänka
sig någon radikalpietistisk influens.1 Han är dock icke nämnd bland
de radikalpietistiskt anstuckna östgötastudenter, vilka Benzelius
173g uppger sig ha sökt tala till rätta.2 Även om icke detta kan
utesluta ett antagande som det ovan nämnda, te sig likväl andra
möjligheter lika, ja, kanske mera sannolika. Man frågar sig med tanke
på fall som Törnmark och Wennerdahl, om det icke här vore
rimligare att förutsätta påverkan av den konservativa pietismen. I varje
fall har Grentzelius genom Benzelius nått fram till en lutherskt
renlärig, kristocentrisk tro, en tro, som han anser sig fortfarande
förkunna. Gång efter annan betonar han i dessa brev, att han i
Västervik icke predikat på annat sätt än i Linköping, vilket då
förskaffade honom hans förmäns gillande.3 Han hade förblivit »wid
klippan, hälleberget Jesum». Han hade blott sökt efterfölja »Guds ord,
Symboliske böckerna och wår Christelige Kyrkioordinance». Om
Zinzendorf och hans »Systema Theologie» visste han intet. Något
senare meddelade han Filenius sin avsikt att tillskriva Thore
Odhe-lius, som besökt Västervik, för att utröna, om denne »under the rene
uttryck jag hördt här hyser andra, och skadeliga meningar».4
Grentzelius’ version av denna händelse möter ytterligare utförd
i ett hans brev till sin svärfar, landskamrer Iggeström i Linköping.5
Grentzelius hade hos kyrkoherde Holmquist icke funnit något
förgripligt. Han hade talat uppbyggligt, sjungit sånger ur Svenska
Psalmboken och ur Cöthnische Lieder, av vilka en del voro införda i
Sions Sånger, som erhållit censur i Stockholm.6 Han förnekade, att
1 Grentzelius förekommer på den förteckning över östgötastudenter i
Stockholm, som bilagts ett brev från pastor prim. Alstrin till Erie Benzelius,
dat. 22/„ 1736. E III a n:o 48.
2 Link. domk. prot. 1739 27/4 § 1. A I n:o 47 s. 81.
3 Brev till Filenius, dat. 13/x 1748. I original i H 54: 2 n:o 55.
4 Brev till Filenius, dat. 16/7 1749. I original i H 54: 2 n:o 57.
6 Brev, dat. 23/3 1748. I original i H 54: 2 n:o 54.
6 Cöthnische Lieder utkom i sin första upplaga 1736. Den är ett verk av de
yngre Hallepietisterna, på grund av sin känslosamhet och sitt bildspråk ka-
rakteriserad som »das Vorspiel der durch Zinzendorf angeregten Herrnhutischen
Dichtungsart». Koch, Geschichte des Kirchenlieds und Kirchengesangs3, IV„
s. 432.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
