Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
184 HANS CNATTINGIUS
med den H. Skrift aldeles enligit sätt.1 Den andra berättade Om en
sig sjelf mördande menniskas omwändelse på des sote-säng.2 Eek
visar vid sitt val av litteratur en viss förkärlek för berättelser ur livet,
än i dag ganska fängslande. Senare har han själv betygat, att dessa
traktater hade hastig åtgång och snart nog blevo alldeles utsålda.3
Den auktoritet, som Eek anlitade, J. Ph. Fresenius, tillhörde den
senare pietismen men har av Nelson fått det betyget att icke sakna
en »uppmjukning i evangelisk riktning».4 Detta försiktiga omdöme
behöver kraftigt understrykas. J. Ph. Fresenius bekämpade lika
energiskt gärningslära som evangelisk »löslighet». I företalet till En
evangelisk predikares plicht polemiserar Fresenius direkt mot
herrn-hutarnas orediga sätt att framställa »de guddomeliga
Nådewälger-ningarna». Eek har till dessa traktater icke fogat några kommentarer
utom beträffande den nyssnämnda, där han givit ett par
hänvisningar till Rambachs och Fresenius’ skrifter. Om Eek således i
slutet av 1750-talet står på en evangelisk och kyrklig pietistisk
grund, ligger ju detta i rak linje med hans tidigare religiösa
utveckling. Eek kan ha varit helt ense med Fresenius i dennes kritik
av herrnhutarna utan att därför ändra sin uppskattning av rörelsens
moderata falang här i Sverige, ty dessa stodo själva starkt ogillande
mot åtskilligt hos Brödraförsamlingen.5
En händelse, som illustrerar Eeks umgänge under
Norrköpingstiden, är den kända historien om Eeks och fabrikör Olof Swartz’
resa till Medevi 1765 för att besöka Peter Murbeck, och dessa tres
gemensamma färd nedåt Omberg, där Murbeck, när han hörde
namnet Ödeshög, profetiskt utropade, att det skulle bli Eek förunnat
att uppbygga dessa Ödeshögar. Den halvt legendariskt klingande
berättelsen har bevarats genom herrnhutaren Kochs redogörelse
från år 1800.6 I fabrikör Olof Swartz möta vi ytterligare en av de
troligen rätt många Norrköpingsborgare, som rönt inverkan av
Hallepietismen. Vad Murbeck kan ha betytt för Eek torde icke vara
lätt att uttala sig om. Naturligtvis härrörde deras bekantskap från
1 Bygdén, Sv. anonym- och pseudonymlexikon, I, s. 349.
2 Bygdén, a. a., I, s. 348.
3 Skrivelse från Eek till Pro Fide, dat. ä/, 1771. Pro Fides arkiv. KB.
4 Nelson, a. a., s. in.
5 Pleijel, a. a., s. 496, 611. KÅ 1903, s. 63 f.
6 Julhälsningar 1928, s. 182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
