Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om fromhetslivet i linköpings stift
177
för oss väsentliga i den i många avseenden märkliga beskrivning av
det sedliga och religiösa tillståndet i Ödeshögs församling, som Eek
1771 insände till Pro Fide. En kategori för sig utgjorde enligt Eek
torparna och inhyseshjonen. De levde i elände och höllo sig så mycket
som möjligt borta från gudstjänster och husförhör. Även själva
bondebefolkningen beredde Eek stora bekymmer. Deras
dryckenskap, svärjande, kiv och lösaktighet tilltog i stället för att avtaga.
Med den utvärtes gudstjänsten hade det visserligen blivit bättre,
och den »historiska» kristendomskunskapen var försvarlig nog. När
det blev fråga om den levande troil eller den »praktiska» kristendomen
måste Eek dock anse, att det hos de flesta stod jämmerligt till. Eek
presterar här en vidräkning med den i församlingen florerande
gärningskristendomen, som otvetydigt ger vid handen, att Eek icke på
något sätt står på den lagiska pietismens linje. Men Eek gladde sig
över, att det även fanns andra i församlingen. »Wid sotesängerna
isynnerhet, såsom ock wid enskilte samtal med dem nnder
husförhören då och då, eller när eljest något bekymmer kommer på dem,
råkar man få känna både unge och gamle af dem, både qwinnor
och män, hos hwilka mer eller mindre tekn finnas dertil, at Guds
helga ords säd fattat rötter, och liknar sig til brådd, ax eller ock
moget hwete i axena . . . ofta på sådana ställen, eller hos sådana
personer längst ifrån kyrkan uppe i skogsbygden boende, der man
förut det aldra minst förmodade. Dock utmärka de sig icke ibland
de andre på minsta sätt, genom någon särdeles besynnerlighet, om
icke wid predikoförhören ibland i kyrkan, då de swara med hjertans
glädje och frimodighet, när sådana tillämpnings-frågor förefalla af
predikan, på hwilka de andre tiga, angående sjelfwa Nädenes ordning,
Act. 26: 18 eller Nädenes werk i dem, Joh. 6: 29, som desse sednare
icke hafwa förfarit.» Med omisskännlig glädje redogör Eek därefter
för sitt arbete bland barnen. Först gällde det att skaffa de fattigaste
hemmen tilldelning från fattigkassan, sedan att ordna med
undervisning i innanläsning för dessa fattiga barn. När de vid elva eller
tolv års ålder lärt detta, fingo de tillsammans med församlingens
övriga barn under sommarhalvåret söndagligen samlas till
katekesförhör i kyrkans kor före sammanringningen. Vid femton à sexton
år vidtog därefter förberedelsen till den första nattvardsgången.
Dessa förhör med nattvardsungdomen ansåg Eek ha utövat ett
gynnsamt intryck också på de äldre, därigenom att barnen berättade
12 — 41265. Kyrkohist. Årsskrift 1941.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
