Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Georg Landberg, Carl Gustaf Hammarskjölds brev från kyrkomötet 1868
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c. g. hammarskjölds brev från kyrkomötet 1868 ig i
grufveligen deremot. Kolmodin åter tycktes vilja stå vid det gamla.
De öfriga sade just ingenting. Så kom ordningen till kyrkotagningen,
som Waldenström ville hafva till en fri sak, och Beckman hade just
ingenting deremot. Diskussionen fördes med föga ordning och åtminstone
å den fria sidan med föga förmåga eller ock bemödande att begripa
motskäl. Stor benägenhet röjdes att på grund af ett enstaka
missförhållande vilja stöpa om en hel institution utan att kunna sätta sig in
uti förändringens följder i andra riktningar. Man hade fått ögat stadigt
riktadt på en punkt, men mäktade ej gå derutöfver. Ändamålet med
sammankomsterna är att spara onödiga diskussioner under plena samt
att, om möjligt, bereda endrägt mellan de alfvarliga ledamöterna af
kyrkomötet. Möjligen vinnes äfven något större sans, i det
brushuf-vudena få tömma ur sig på förhand, och kunna litet lugnas. — I dag
har utskottstillsättningen skett och varit en afgjord seger för de
högkyrkliga. Beckmans lista togs blott af 16 man; rådman Björcks1 af 7.
De högkyrkliga tyckas disponerat omkring 30. Resultatet lofvar ej
godt. Biskoparne lära uppgjort saken på en enskilt sammankomst,
till hvilken dock ej Beckman och, säges det, Björck kallades. Den
sistnämnde tros likafullt hafva tagit Biskoparnes lista. Dessa två
hållas i okunnighet om nästan allting. Mot rationalisterna visas deremot
mycken artighet. Erkebiskopen visar sig ofantligt undfallande och
griper med ifver tillfället att förena sig med t. ex. Bergstedt2 i
formfrågor. Hvad sjelfva utskottstillsättningen beträffar är föga att klaga
på lekmannavalen, men ganska mycket på de presterliga. Nordström3
fick alla rösterna till kyrkolagsutskottet den 9. I går lärer jag blifvit
tillsatt till notarie, enligt hvad Statsrådet Carlson4 sade mig i går afton
hos Biskop Beckman. Jag skall genast efter frukosten uppvakta
Erkebiskopen för att tacka honom samt så kanske tvärt inträda i
tjenstgöring. ■—- Rådman Björk lärer äfven talat för mig. Han älskar icke
»Stockholms skrifvare». 1 det allmänna låter det icke godt.
Högkyrk-ligheten är förtörnad öfver Wäktarens bihangsartikel samt på
Waldenström för Uppsalamötet.5 Beckmans lekmän äro i en mycket missnöjd
sinnesstämning öfver utskottsvalen. Det är egentligen förbigåendet
af deras biskop till kyrkolagsutskottet ehuru han såsom medlem i
riksdagens lagutskott, bort vara dertill sjelfskrifven, som väckt harm.
För egen del tror jag ej lekmännen haft stora anspråk. -— Dessutom retas
1 A. W. Björck, rådman, sedermera justitieborgmästare i Göteborg,
riksdagsman, f. 1812, halvbror till biskop G. D. Biörck i Gbg, f. 1806.
2 C. Fr. Bergstedt, Fil. D:r, bruksägare, Motala, Sthlm, omb. f. Link. st.
3 J. J. Nordström, riksarkivarie, Sthlm, f. 1802.
4 F. F. Carlson.
5 Tredje allmänna svenska missionsmötet i Uppsala 11—13 aug. 1868.
Waldenström hade där, bl. a. gentemot Torén, hävdat, att yttre mission borde
vara enskilda sällskaps sak och icke kyrkans. Sundkler, Sv.
Missionssällskapet 1835—1876.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
