Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Georg Landberg, Carl Gustaf Hammarskjölds brev från kyrkomötet 1868
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c. g. hammarskjölds brev från kyrkomötet 1868 ig I
stolpe aflidit. Det var, menskligt att dömma, ett sorgligt dödsfall.
Hennes broder, kamrern, hade visat sig rörd, hvilket ej gerna lärer hända
honom. —
Jag gifver eftermiddagslektioner åt Albert Beckman i
National-ekonomi, men fruktar, att jag likafullt får nog litet att göra.
Morgondagen får afgöra, om jag skall söka mig någon vidare svsselsättning.
Jag fruktar att kanslistbefattningen blir ganska klent inbringande. —
Lillan helsar. Hon har varit på Myntet och skrifver icke idag, men
tackar för brefvet. Så roligt det är, att Mamma är så mycket bättre.
Jag får bekänna, att jag ej väntade mycket af hela Marstrandsresan.
Dess goda frukter hafva så mycket mera gladt mig. — Jag tror bestämdt
att Uppsala är ett lugnare hem än Stockholm. Här är så mycket strider;
och om än sådana kunna finnas i Uppsala så förstår man hvarandra
bättre der och kan värdera hvarandra under olikheterna. Här tyckes
man taga saken långt bittrare och djupare. Det är nu framförallt Rudin1
och hans Beckianism, som är stridsämnet. Hvart den striden tager vägen,
är ej godt att säga. Ställningen hotar med en fullkomlig brytning. Lotten
plågas mycket deraf. —
Helsa Mamma och syskonen från Pappas tillgifne son
C G Hammarskjöld.
Stockholm d. 15 Sept. 1868.
Älskade Pappa!
Sedan jag sednast skref, har jag inträdt i tjenstgöring, men finner
föga att der inhämta. Kanske blir det bättre framdeles. I de offentliga
förhandlingarne har ännu föga märkeligt förekommit. I morgon väntas
en debatt om prebendepastorerna, som torde hafva vigtiga följder.
Det s. k. klerikala partiet är emot deras borttagande. Beckman likaså.
Han hade äfven för några dagar sedan lyckats öfvertyga sina lekmän,
att de borde få finnas qvar, dock på vissa vilkor. Afslå nu de klerikala
dessa vilkor, så är frågan, om ej hela partiet Beckman sviker sin ledare
och förenar sig med professor Ribbing2 och hans vänner om att taga bort
prebendepastoraterne. Det blir frågan, om de klerikala vilja gifva efter
i intet. Man tyckes anse denna första strid såsom betecknande för hela
kyrkomötet. — Jag har ett par gånger besökt Beckmans enskilta
öfverläggningar. Det är en lust att höra, med hvilken märkvärdig förmåga
Beckman vet att leda sina lekmän och hvilken makt, han fått öfver dem.
Då en fråga uppkastas, låter det i början betänkligt nog. Men sedan
Beckman hållit några föreläsningar och visat dem, att de ej kunna
hitta på något dugligt, så sluta de med att allesammans gå in på hans
åsigt. Kolmodin är förståndigast, Torpadie3 har kunskaper, men före-
1 W. Rudin, nu förest, för Ev. fosterlandsstiftelsens missionsinstitut, f. 1833.
2 Sigurd Ribbing, prof. i filosofi i Uppsala, f. 1816.
3 A. L. F. Torpadie, rådman, Kalmar, f. 1827.
13 — 41265. Kyrkohist. Årsskrift igji.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
