- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioförsta årgången, 1941 /
215

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Yngve Brilioth, Svenska kyrkans historia, II (Lektor Gösta Kellerman)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2o8 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR



som har egen erfarenhet av vad religionen betyder, kan naturligtvis
sägas förfäkta sin tro, då han inlägger sin gensaga mot bortdömandet
av de religiösa motiven. Men det är samtidigt i full överensstämmelse
med vetenskapens eget krav på största möjliga objektivitet, att den
religiösa synpunkten tillgodoses. Även kritiken kan på så sätt bli mer
träffsäker, då urartningar och motivblandning först framträda i sin
rätta art, om man har sensorium för vad äkta religion innebär.

Det må ifrågasättas, om icke den kyrkohistoriska forskningen själv
bidragit till att låta den politiska aspekten dominera genom att alltför
mycket lägga upp kyrkohistorien såsom en den yttre
kyrkoorganisationens historia på bekostnad av det andliga skeendet. Trots alla
svårigheter det kan bereda borde det göras tydligare, att kyrkohistorien
först och sist är den kristna religionens historia. Det medför en vidare
aspekt på ett sätt, men också samtidigt en trängre aspekt ut ifrån det
väsentligt kristna. Kristendomens närmaste livsområde blir folket.
Folkkyrkotanken är ej en teoretisk konstruktion, den är en historisk
realitet. Det utgör verksamhetsområdet och den sociala miljön för det
kristna fermentet, som bäst uttryckes med ordet evangeliet. Men vi ha
också att göra med annan religiositet än den evangeliska. Ett
avvägande av de olika religiösa motiven är oundgängligt för en rätt
kyrko-historisk bedömning. I själva verket är det också i kyrkohistorien fråga
om en komparativ religionshistoria. Även inom de officiella kristna
kyrkosamfunden finnas kämpande motiv, evangeliska och främmande.

Det går ej heller att överlåta denna uppgift åt dogmhistorien.
Kyrkohistorien kan inte bestå som ett slags fysiologi eller sociologi, vårt
kyrkobegrepp kan ej fattas så själlöst. Ej heller ha de kristna tankarna
levat sitt eget liv, de ha burits av historiska personligheter och de ha
fått sin karaktär genom sin historiska miljö, både då de influerats
därav eller stått i strid däremot. Dogmhistorien har tagit till sin uppgift
att undersöka de filosofiskt eller dogmatiskt formulerade trostankarna,
speciellt då de samfundsmässigt, officiellt erkända. Kyrkohistoriens
uppgift måste vara betydligt vidare: den har att söka rekonstruera
både den yttre verkligheten och den inre, både praktiska och teoretiska
motiv, både profana och religiösa, både icke evangeliska och
evangeliska, med de inbördes sammanhang och den kamp som här har
förevarit tiderna igenom.

Med tillämpning på den av Brilioth behandlade epoken skulle det
alltså kunna diskuteras, huruvida man inte hellre borde utgå från de
yttre betingelser, som ligga i det svenska folkets och samhällets
historia, än från den katolska kyrkoorganisationen och hierarkien, som
varken representera den naturliga miljön eller äro ett äkta uttryck för
evangeliet. Redan själva upptakten ger ett åskådligt exempel. B. har
till utgångspunkt för sin framställning valt ärkebiskop Folke
Johansson Ängels ämbetstillträde år 1274. Detta motiveras med att »hans
tillträde betecknar slutet på en tid av oro och strider och begynnelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1941/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free