Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Yngve Brilioth, Svenska kyrkans historia, II (Lektor Gösta Kellerman) - Nya Testamentet i Gustaf Vasas Bibel under jämförelse med texten av år 1526, utgivet av Natan Lindqvist; och Festskrift utgiven av Teologiska Fakulteten i Uppsala 1941 (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
den tändande gnistan, men bakom låg den inom rådspartiet rådande
indignationen över att riksföreståndaren alltmer åsidosatt rikets
konstitution och kyrkans privilegier. Man kämpade över huvud för det gamla
samhällskicket. Utrikespolitiska hänsyn torde jämväl ha inverkat
(faran för en dubbel dansk-rysk front mot Sverige).
Beträffande personregistret må slutligen resultatet av några
stickprov meddelas: de fem sista sidhänvisningarna för Brynolf d. y. böra
överföras till Brynolf Gerlaksson och till sidhänvisningarna för Karl,
biskop i Linköping, må läggas s. 56 och 81.
Gösta Kellerman.
Nya Testamentet i Gustaf Vasas Bibel under jämförelse med texten
av år 1526, utgivet av Natan Lindqvist. Sthm 1941.
Diakonistyrelsens förlag. 842 s. Häft. kr. 14: —, vävband kr. 18: —,
helt skinnband med guldsnitt kr. 50: —.
Festskrift utgiven av Teologiska Fakulteten i Uppsala 1941 till
400-årsminnet av Bibelns utgivande på svenska 1541. (Uppsala
Universitets Årsskrift 1941: 7.) Uppsala 1941. 500 s. Kr. 16: —.
Dessa två mäktiga volymer utkommo till Teologiska fakultetens i
Uppsala högtidspromotion den 31 okt. 1941 och utgjorde, tillsammans
med denna, höjdpunkten i årets stora bibeljubileum. Natan Lindqvist,
som f. ö. vid tillfället i fråga promoverades till teologie hedersdoktor,
är vår främste kännare av reformationstidens bibelsvenska, och den nu
föreliggande volymen bekräftar i olika avseenden detta. Denna
vetenskapliga prestation är emellertid av filologisk art, varför någon
granskning icke här kan komma i fråga, men ett omnämnande är på sin plats.
I en inledning beskrives det metodiska förfarandet vid textkritiken,
varjämte en historisk orientering ges, delvis i anslutning till arbeten av
andra forskare, såsom Isak Collijn, Erik Stave, Joh. Lindblom och Sven
Kjöllerström. Slutsatsen blir denna: »Av bröderna Petri är det
Laurentius, som måste tillskrivas den största andelen i tillkomsten av vårt
första stora bibelverk.» Detta betygas också av språket, vilket
otvivelaktigt ger vid handeu, »att ärkebiskop Lars måste ha varit den ledande,
såväl i egenskap av huvudredaktör som översättare» (s. xxxiv). I
språk-historiskt avseende kom bibelverket att hejda den just då hotande
utbredningen av ett regellöst och osvenskt blandningsspråk, och »ett
starkt bålverk mot främmande inflytelse och inre upplösning i språket
restes» (s. xvn). Den föreliggande volymen är en förnämlig filologisk
prestation, men den är också för varje bibelvän ett tankeväckande och
lärorikt minnesmärke i de svenska bibelöversättningarnas historia.
Diakonistyrelsens bokförlag och Svenska bibelsällskapet ha samarbetat
vid den ståtliga volymens publicering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
