Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Nya Testamentet i Gustaf Vasas Bibel under jämförelse med texten av år 1526, utgivet av Natan Lindqvist; och Festskrift utgiven av Teologiska Fakulteten i Uppsala 1941 (Utgivaren) - Nat. Fransén, Nya Testamentet på svenska 1526—1541 (Prof. Natan Lindqvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2o8
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
Teologiska fakultetens i Uppsala stora festskrift omfattar nitton
bidrag, dels exegetiska och bibelhistoriska, dels kyrkohistoriska. De
variera icke blott i fråga om ämnen och tidsperioder utan också i fråga
om längd: det kortaste rymmes på sju sidor, det längsta kräver femtioen
sidor. Fjorton av författarna äro Uppsala-teologer, medan »närstående»
filologer jämte docenten i musikhistoria svara för de övriga fem bidragen.
Det hela vittnar om ett livligt och mångsidigt forskarintresse.
G. Wn.
Nat. Fransen, Nya Testamentet på svenska 1526—1541■ En käll-
undersökning. Sthm [1941]. 138 ss. Kr. 6: —.
Titeln på ovanstående arbete är inadekvat så till vida som större
delen därav, c:a två tredjedelar, icke berör det angivna ämnet och endast
ett mycket litet parti på slutet kan förtjäna namnet källundersökning,
om därmed menas framläggande och kritisk granskning av
förstahands-material. Hela förra partiet — 89 sidor av den 138 sidor starka boken —■
kan betraktas som ett slags mycket brett lagd inledning till
huvudämnet, de båda första svenska översättningarna av Nya Testamentet.
Denna framställning kan icke anses utgöra någon källundersökning.
I stället innehåller den en allmänt hållen utveckling av den i och för sig
intressanta hypotesen om motsättningen mellan medeltidens
lekmanna-fromhet, sådan den framträder i devotio moderna’s riktning, och
furste-absolutismens av lutherdomen understödda ideal och
samhällsuppfattning. Denna motsättning söker författaren sedan med stor energi
och icke så liten ensidighet följa och spåra inom historien, språklivet,
boktryckarkonsten och främst bibelöversättningarna, för att slutligen
finna den klart manifesterad i de svenska bibelöversättningarna av 1526
och i54i. Av dessa anses den förra representera devotio moderna med
direkt utgångspunkt från den lågtyska Halberstadtbibeln av 1522,
vilken av författaren sättes i samband med nämnda riktning, medan
den senare enligt förf. är en slavisk översättning av Lutherbibeln 1534,
ett verk av den mest avgjorde teologiske representanten för
furste-absolutismen. Denna slutsats har författaren för övrigt i ganska
kategoriska ordalag anteciperat redan i det inledande kapitlet, som bär
titeln Problemet.
Vid utvecklingen av sin tes ådagalägger Fransén stor beläsenhet
och citerar en mängd arbeten, vilka dock ofta ge skäligen ringa stöd
för de framställda meningarna. I första kapitlet efter den nämnda
inledningen söker han närmare fixera de historiska motsatserna mellan
senmedeltiden och nyare tiden, av vilka • den förra karakteriseras av
konciliarismens samhällsuppfattning, på det religiösa området avspeglad
i devotio moderna, den senare av fursteabsolutismen. Dessa disparata
samhällsföreteelser kunna enligt författaren ytterst återföras på striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
