Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Nat. Fransén, Nya Testamentet på svenska 1526—1541 (Prof. Natan Lindqvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2o8
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
bland annat de brandenburgska Hohenzoller-furstarnas medvetna
handels- och samfärdspolitik, som riktade sig på att utbygga och för
samfärdseln utnyttja ett rikt nät av förbindelseleder mellan floderna Elbe,
Havel, Spree och Oder. Härigenom fick den dynamiska brandenburgska
staten nya möjligheter till kommersiell och kulturell och därav betingad
språklig expansion mot områdena mellan nedre Elbe och Oder. Det
sydtyska språkliga inflytandet i Brandenburg sammanhörde med dettas
kulturella förbindelser med hohenzollrarnas sydliga moderland, och hade
bl. a. genom starkt tillskott av ämbetsmän därifrån gjort sig kraftigt
gällande långt fore Luther.
I ett kapitel, betitlat Devotio moderna (s. 33 f.), går författaren
närmare in på den religiösa grunduppfattning, som betingar denna
from-hetsutveckling, och berör dess föregångare och grundläggare. Som dess
egentlige upphovsman betraktas Geert Groote, vilken genom sina
bot-och väckelsepredikningar och sina översättningar till modersmålet av
vissa delar av bibeln, inaugurerar rörelsens viktigaste
verksamhetsgrenar. Från honom utgingo de två huvudriktningarna hos
lekmannasam-manslutningarna, Det gemensamma livets bröder och
Windesheims-kongregationens klosterstiftelse. De praktiska utslagen av deras
verksamhet blev »predikan på modersmålet, översättning av bibelböcker
till modersmålet och spridandet av annan uppbygglig och undervisande
litteratur på modersmålet». Rörelsen blev enligt författaren erkänd av
kyrkan och realiserad inom stora delar av den, och han vill göra
gällande, att denna omständighet är den egentliga förklaringen till att
»nittionio procent av den på respektive modersmål tryckta 1400-tals
litteraturen utgöres av devotio moderna’s uppbyggelseböcker». Han
finner också en direkt förbindelseled mellan rörelsens
översättningsverksamhet och Erasmus Montanus —• »som fått sin klassiska utbildning
hos bröderna» — och »som genom sin översättning av Nya Testamentet
från grekiska till ett annat latin än Vulgatas blåste nytt liv i
modersmålsöversättningen av bibeln, t. ex. den lutherska 1522 och den svenska
1526» (s. 39). Den av författaren eljest med osedvanlig konsekvens
framhållna motsättningen mellan devotio moderna å ena sidan och
humanismen, respektive lutherdomen å den andra kommer i sina
utvecklingslinjer att här upphävas, vilket innebär en påfallande motsägelse.
I vilken grad Franséns framställning av devotio moderna’s ursprung
och utveckling från idé- och kyrkohistorisk synpunkt, liksom dess
ställning inom kyrkan och arten och omfattningen av dess inflytande är
tillförlitlig och bringar något nytt utöver den hittills kända litteraturen
i ämnet, undandrar sig anmälarens bedömande. Här skall
huvudsakligen diskuteras sådana partier som ha en mera direkt anknytning till
huvudämnet, översättningarna av 1526 och 1541.
I ett särskilt kapitel behandlar författaren brödrakulturens
inflytande på boktryckarkonsten och refererar med gillande resultaten av
den holländske forskaren B. Kruitwagens undersökningar, enligt vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
