Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Nat. Fransén, Nya Testamentet på svenska 1526—1541 (Prof. Natan Lindqvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
de nämnda brödrafraktionernas skrivkonst, representerad av den s. k.
fratrum-stilen, inom det lågtysktalande området gått över i tryckstilar
och fortfor att göra sig gällande inom stora kulturområden. Särskilt
viktig för oss svenskar är snligt Fransén den del av Kruitwagens
undersökning, där denna synes giva starka skäl för att fratrumskriften
utövat inflytande på frakturtypen i hela Nordtyskland och därmed på
den som återfinnes i de första svenska böckerna. När författaren
avlägsnar sig från de generella uttalandenas mark och går till de speciella
fallen, de särskilda boktryckarna, brister det ofta i bevisningen och
ganska svaga beröringspunkter skjutas fram som stöd för hypotesen,
t. ex. att den eller den boktryckaren var ifrån eller hade arbetat i en
stad, där bröderna hade ett »hus» eller hade stort inflytande o. s. v.
När det här ofta — såsom i fråga om de i Sverige verksamma lågtyska
boktryckarna Johan Snel och Bartholomeus Ghotan m. fi. — rör sig
om ambulerande boktryckare, är det helt naturligt, att man någon
gång skall kunna spåra dem på en ort, där devotio moderna hade någon
brödraförsamling, men därmed har man icke bevisat vare sig deras
egen härkomst eller deras trycktypers ursprung. Då de biografiska data
oftast äro ytterligt knapphändiga och osäkra, har man endast en väg att
gå vid försöket att utröna trycktypernas förebilder och ursprung,
nämligen en jämförande typografisk undersökning. Någon sådan
»källunder-sökning» har Fransén icke gjort i något enda fall. Då han ger sig in på
en bevisning om ett enskilt tryckalsters typologiska ursprung, t. ex.
beträffande Sveriges första tryckta bok, Johan Snels Dialogus
creatu-rarum moralizatus, tryckt i Stockholm 1483, rör han sig med allmänna
resonemang, delvis felaktiga, delvis motsägande och delvis osäkra,
men utför icke någon kritisk granskning av det källmaterial av såväl
biografisk som typografisk art, vilket Isak Collijn framdragit som bevis
för att Johan Snel var från Lübeck och att nämnda arbetes säregna
trycktyp är influerad av vissa nordtyska missal- och koraltyper.1 I
stället vill Fransén göra gällande, att såväl Snel själv som typen i fråga
är av holländskt ursprung. Detta passar nämligen bättre med hans
hypotes om Holland som moderland för såväl Det gemensamma livets
bröder som för deras trycktyper. Som förnämsta stöd härför upprepar
Fransén —- dock utan att citera —• ett argument, som redan anförts
av Klemming, nämligen att Dialogustrycket är en kopia av en holländsk
upplaga av samma bok, tryckt hos Gerard Leeu i Gouda, och att Snel
därför sannolikt var holländare. Detta senare antagande har dock
gendrivits av Collijn under hänvisning till meddelade urkundsuppgifter,
och trots vetskapen om att boken är ett eftertryck av en holländsk
upplaga och medgivandet att Dialogustypen erinrar om vissa nederländska
typer, anser dock Collijn efter en noggrann undersökning av nämnda
typ, att den är säregen och icke anträffats i något tryck utanför Sverige.
Ett annat skäl för antagandet av Snels holländska »påbrå», som Fransén
1 Se bl. a. sammanfattningen i Sveriges Bibliografi B. I: s. 16 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>