Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Nat. Fransén, Nya Testamentet på svenska 1526—1541 (Prof. Natan Lindqvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
således vara fullt självständig. Vad som däremot är påfallande är
adjektivet fremsta i stället för första, vilket man skulle vänta sig såväl
av latinets primitiae som av Halb:s ersten. I detta fall överensstämmer
emellertid NT med MB II som har: the äru köpte the främste. Här
finner man således en mera påtaglig överensstämmelse. I samtliga
följande exempel är likheten mellan NT och MB II fullständig eller
närliggande, medan Halb, tydligt avviker, t. ex. Upp. 14: 7, NT: watnsens
kellor, MB II: vatzens käldhor, Halb.: de börne der watere, Upp. 21: 11,
NT: lika som en dyrbergxsten, MB II: likt dyrom stene, Halb.: gelik dem
eddelen gestente, Upp. 22: 3, NT: förbannelse, MB II: förbannilse, Halb.:
floek. Då Fransén med sina två sista exempel å sid. 122 vill visa
överensstämmelse i participialkonstruktioner mellan NT och Halb, gentemot
Luther och G VB, förbiser han alldeles vad jag upprepade gånger
påpekat, att NT i detta fall övertar en fornsvensk, av latinet påverkad
konstruktion, som även har motsvarighet i medellågtyskan. Detta
framgår av exemplen Upp. 21: 10, NT: nedherkommandes vthaff
himmelen, MB II: nidherkommande aff hymerike, Halb.: affstygende van
dem hymmel, och Upp. 4: 8, NT: then ther tillkommande är, MB II:
hwilken tilkommande är, Halb.: de dar ys thokommende.
På sid. 124 f. följer så Franséns större jämförelse mellan textställen
i de svenska biblarna och de främmande urkunderna, Septemberbiblen,
Halberstadtbibeln, Vulgata och Erasmus. Samtliga textställen har
han tagit ifrån Bergius och har icke själv utökat jämförelsematerialet,
frånsett att han ibland medtagit fullständiga verser, där Bergius blott
anfört delar av dem. Om man går igenom de anförda beläggen vers efter
vers, så visar det sig, att likheten mellan NT 1526 och Halberstadt 1522
antingen beror på att samma förlagor använts — så i de flesta fall —■
eller på att det gemensamma lågtyska ordet sedan länge varit inlånat
i svenskan. Som exempel på förra kategorien kan nämnas Matt. 1: 3
Esrom födde Aram, där såväl Vulgata som Erasmus ha namnformerna
i fråga, något som Fransén själv i Anmärkningar s. 134 påpekar. Den
gemensamma pluralen i Matt. 6: 9, NT: j himblomen. Halb.: yn den
hymmelen är i båda fallen tagen från Eramus: in coelis. I nästa exempel
Matt. 14: 19 utgå såväl NT:s sågh vpp j himelen och Halb:s he sach vp
yn den hymmel från Vulgatas: aspiciens in celum. Man kan icke
uttrycka saken på annat sätt i svenskan. Samma vers innehåller dock
en oöverensstämmelse som är viktigare, nämligen NT: loffuadhe gudh
mot Halb.: vnd benedyede de brode, något som Fransén försiktigtvis
förbigår. Som exempel på den ovan nämnda senare kategorien kan
anföras det nyss behandlade kirkmessa, Joh. 10: 22 (s. 126). På detta
sätt kan man fortsätta hela materialsamlingen igenom utan att finna
ett enda säkert fall, där en direkt påverkan från Halberstadt 1522 på
NT 1526 kan konstateras. I stället äro åtskilliga exempel medtagna,
där just de av författaren understrukna partierna innehålla påfallande
olikheter mellan de båda biblarna, tydligen beroende på att de följt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
