Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erik Berggren, Jacob Boëthius och hans opposition mot det karolinska enväldet - 1. Släkt, ungdoms- och studieår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5-2
ERIK BERGGREN
Detta umgänge synes i varje fall mot slutet av Boëthius’
Uppsalatid ha varit intimt. De voro släktingar och nationskamrater. De
vistades samtidigt i Brunnerus’ hem.1 Ytterligare bevis för
vänskapen dem emellan kan hämtas från senare år, då Boëthius tar livlig
del i arbetet på den Svedbergska psalmboken, eller då han skriver
i det ämne, som båda synas ha fått intresse för i Brunnerus’
omgivning, nämligen om det svenska språkets »ans och rykt», och skickar
sin avhandling till Svedberg, som svarar mycket uppskattande.2
Det är att antaga, att de båda fränderna och vännerna hade tämligen
likartade religiösa intressen. Vi veta, att Boëthius redan under
gymnasietiden i Västerås läste Johan Arndt3, och Svedberg berättar om
sig själv, att han under Uppsalatiden läste Scriver, Lütkeman, Arndt,
Kortholt, Grossgebaur och Joh. Schmid4. Denna litteratur
förebådar, ja, man kan väl säga, inleder en ny epok i den lutherska
kyrkans historia, pietismens skede. I den fick Svedberg tillfredsställa
sitt behov av en »hjertetro», som han föredrog framför den
ortodoxiens »hjernetro» eller »stortro», som han fann förhärskande bland
sin tids teologer och präster. Det finns likartade uttalanden av
Boëthius längre fram. Vi få i det följande tillfälle att återkomma
till dem, då vi skola söka ge en sammanhängande framställning av
Boëthius’ åskådning. Det må här vara nog med att påpeka betydelsen
av Boëthius’ umgänge med Svedberg under studietiden, ett umgänge
som troligen redan nu givit honom impulser till ett varmare
from-hetsliv eller i varje fall stärkt honom i den intressets inriktning,
som hans dokumenterade studium av Arndt vittnar om. Även om
hans skrifter och uppträdande under den närmast följande
lärar-tiden i Västerås icke ge oss anledning att anta någon djupare
fromhet hos honom eller i varje fall icke någon från den ordinäre ortodoxe
teologens avvikande religiös inriktning, så synes dock intrycken från
studietiden senare mogna ut och leda honom fram till ett trosvisst
nit, som skulle få ödesdigra följder för honom.
1 Svedberg låg vid universitetet 1674—85 och Boëthius 1669—81 (82).
Svedberg bodde hos Brunnerus 1676—79, som informator. Om deras vänskap
vittnar också, att Boethius i flera brev till O. Troilius av 1681 (Ep. T. 17)
hälsar särskilt till Svedberg.
2 Se brev från Svedberg till Boëthius, Manuscripta Boëthiana, 2.
3 Se Syndabekännelsen (N. 1996).
4 Tottie, a. a., s. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
