Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erik Berggren, Jacob Boëthius och hans opposition mot det karolinska enväldet - 2. Läraretiden i Västerås 1681—92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5-2
ERIK BERGGREN
Exempel på sådana gymnasialavhandlingar, som av Boëthius
författats men försvarats av någon discipel, finnas bevarade.1 Boethius’
iver och nit för undervisningen kommer också till uttryck i det tal,
som skulle bli inledningen till hans stridigheter med biskop och
domkapitel.2 Talet hölls, då den nye rektorn skulle tillträda sitt
rektorat efter Boethius’ eget år som rektor 1689. Till de unga riktar
Boëthius många vackra ord, vittnande om kärlek och omsorg: »O
pulcherrima Discentium corona, o mihi semper in Domino cara
semperque dilecta puerities, Patriae clarissimae spes et ecclesiae
nostrae thesaurus pretiosissimus, cujus ad adspectum quicquid est
in me sanguinis se commovet ac velut exsilire gestit.» Och om de
mödor han lagt ned vid undervisningen tala de följande orden:
»Kommen ihåg allt det som jag under dessa tre år lärt eder och ofta med
tårar inpräntat i eder (’cum lacrymis inculcavi vobis’).»
Men kollegernas läraremödor ha tydligen ej varit av samma
intensitet. Med mycken häftighet går han nämligen i talet till storms
mot okunniga och lata lärare, som snarare äro värda att kallas
ungdomens »corruptores» än »correctores». Här är den latinska
vältaligheten uppblandad med de våldsammaste invektiv (»rudes asini»,
»pigri ventres»). Men icke blott lärarna utan även »Scolarum
in-spectores» få sin beskärda del. De som skulle återställa denna den
kämpande kyrkans söndriga farkost (skolan) de sova och försümma
sin tjänst och löpa i stället efter sitt och sina lättsinniga
angelägenheter, »sibi, non Deo servientes». Dessa utfall kunde knappast passera
obesvarade, när ephorus satt i aulan. Men än värre skulle det bli
och än tydligare adressen. Biskop Carlsson harangeras med
storståtlig retorik: »Indulsit nobis praeterea eadem divina bonitas te
Caro-lum Episcopum nostrum laudatissimum sacrorum praesidem et
hu-jus imprimis Athenai Ephorum vigilantissimum, quem — — —
etiam nos quotquot in hoc pulvere Scholastico aut laboramus aut
versamur, velut coelo missum praesulem, et numen quoddam
tute-lare respicimus» etc. Men senare uppmanas biskopen tillräckligt
tydligt att intressera sig mera för sin plikt mot skolan. Talaren utgår
1 Se förteckningen på B:s tryckta arbeten i Sv. biogr, lex., 5, s. 133.
Dessutom finns i handskrift i Manuscripta Boëthiana flera sådana disputationer
(en i del 1 och flera i slutet av del 2).
2 Talet återfinnes i original i Manuscripta Boëthiana, 2, och i sonsonens,
J. Boëthius d. y., avskrift i Manuscripta Boëthiana, 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
