Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erik Berggren, Jacob Boëthius och hans opposition mot det karolinska enväldet - 7. Boëthius’ andliga utveckling och omvändelse. Hans förbindelser med pietismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JACOB BOËTHIUS OCH HANS OPPOSITION
2 5
I andra avseenden är inflytandet från Ekman mera påtagligt,
som då denne kräver lekmännens medverkan i kyrkan, eller då han
hävdar det andliga eller konungsliga prästadömet, d. v. s. varje
kristen församlingsmedlems andliga myndighet och rätt att ta del
i kyrkans angelägenheter. Exakt samma ståndpunkt ha vi mött
hos Boëthius t. ex. i skriften »Om församlingen». Samma
överensstämmelse i åskådning finns då det gäller nyckelmakten och den
broderliga förmaningen som nyckelmaktens första åtgärd. Vi ha
redan tidigare gett akt på en annan överensstämmelse, den som
gällde kritiken av de förnämes överflöd och sedeslöshet.
Det är möjligt att Boëthius också känt Speners Pia Desideria
före fängelsetiden. Den finns citerad på en tydligen efteråt
inskjuten lapp i skriften »Om församlingen» (s. 52—53). Citatet har
insatts efteråt, men detta utesluter ej den möjligheten, att han läst
Speners verk tidigare. Han hade ju under fängelsetiden föga
tillgång till litteratur, och har kanske därför icke kunnat citera
Spener, då han skrev »Om församlingen».
Efter omvändelsens tidpunkt finnas flera bevis på Boëthius’
förbindelser med pietisterna. I en brevväxling 1704 med
överhovpredikanten Lars Molin, som stod i kontakt med pietisterna1,
omnämnes tullkamreraren Elias Wolker. Denne stod i spetsen för
pie-tistkretsarna i Stockholm vid denna tid och nämnes bland dem som
avhållit de första svenska konventiklarna 1702.2 Wolker hade
ordnat en insamling till Boëthius, vars resultat, 130 daler kopparmynt,
överlämnats genom Molin. Boëthius har förmått sig att taga emot
dessa pengar efter stor tvekan »för de Christmilda menniskior skull,
som dem sammanskiutit» och på grund av ett »wackert ok
gude-ligit» brev, som Wolker skrivit till honom. Själva insamlingen
tyder på att Boëthius haft någon förbindelse med kretsen kring
Wolker tidigare, eller att dessa personer hos Boëthius funnit
reformtankar, som voro besläktade med deras egna. Troligen ha de särskilt
sympatiserat med Boëthius’ kamp för en demokratisk frihet, då de
själva krävde större frihet för lekmännen i kyrkan och större
möjlighet att gestalta sitt andliga liv efter egna ideal, varigenom de
1 Linderholm, a. a., s. 90 f. Molins förbindelse med pietisterna bekräftas
ju också genom denna brevväxling.
2 Se J. A. Lindgren, Bidrag till den svenska pietismens historia, s. 63 f.
Jfr Linderholm, a. a., s. 93 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
