Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
voro väl redan nu beredda till ceremoniernas borttagande. De stodo
hertigen och strängnäsprästerna nära och voro säkert i denna fråga
påverkade av förhållandena i nordtyskland, där de studerat.1 Att
ceremonierna i fråga avlagts i övriga evangeliska församlingar
framhålles ju som motivering för en eventuell reform i
beslutsförslaget. Det är därför troligt, att de genomdrivit beslutet om
villkorlig reform, i avsikt att en sådan snart skulle förverkligas.2 Den
försiktiga formuleringen återspeglar nog mötesmajoritetens och rådets
återhållande inflytande. Med eftertryck kräves likformighet av alla
troende i landet vid bruket eller bortläggandet av de villkorliga
ceremonierna.3 Detta uttalande har nog en udd emot hertigen, vars
självrådighet och långt gående reformavsikter i fråga om kulten voro
väl kända. Kravet på enhetlighet förenat med bestämmelsen om
noggrann prövning rörande reformens nödvändighet har varit väl
ägnat att fördröja och försvåra densamma.4 Rodhe betonar, att
detta förslag ej uttryckligen nämner dopceremonierna. Han tror,
att mötesmajoriteten var benägen att betrakta ett bortläggande
av salt och ljus som en eftergift åt calvinismen.5 Detta är möjligt.
Dopceremonierna i fråga gränsade ju nära till exorcismen, som
kyrkan så bestämt höll fast vid. När Strängnäs stift bortlade elevationen
perus att bekämpa liturgien (SRA, III, s. 54). I presidiet sutto vidare
Skepperus och den senare för sin kamp emot ceremonierna kände Melartopæus.
Där sutto också ett par strängnäspräster (SRA, III, s. 45—46).
1 Rodhe. Dopritualet–-, s. 50.
2 Kanske har presidiet i anslutning till kyrkoordningens formler och
praeses’ anförande den 9 mars handlat på eget initiativ, då saken ej avgjorts
på officiell session. Härför talar en senare händelse. Under slutstriden om
exorcismen den 17 mars, då spänningen mellan Karl och mötesmajoriteten
stod på höjdpunkten, gick heter det i A. Ericus Jacobi avsides »och hemligen
skref på en zedel, att exorcismus kunne medh ett gott samveth afläggas (SRA,
III, s. 74). Mötesmajoriteten synes ha varit föga benägen till en sådan
förklaring.
De i texten nedan refererade inledande orden om vikten av enhetlighet
i riket med avseende på ceremonierna, ett uttalande, som bygger på 1572 års
kyrkomötesbeslut, ge emellertid säkerligen uttryck för mötesmajoritetens
ståndpunkt.
3 SRA, III, s. 95.
4 Beslutet om elevationen följer också först efter en lång utredning om
andra bruk, som ovillkorligt skulle avskaffas. Denna åtskillnad ansluter sig
till Laurentius Petris uppdelning av ceremonierna.
5 Rodhe, a. a., s. 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
