Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
att bestraffa dess fiender.1 I samband härmed hade han sagt, att
han ville att konungen skulle befalla vad denne behagade.
Uppsala möte gjorde anspråk på att vara ett koncilium.
Kyrkans män fingo sammanträda och avgöra trosfrågorna i stor frihet.
Prästerskapets självkänsla har starkt stimulerats härav liksom av
mötets stora betydelse som grundval för det svenska statsskicket.2
Allt bestämdare reste nu kyrkoledningen principiella krav
(»postu-lata») på rätt till självständig och för alla ständer bindande
handläggning av religiösa och kyrkliga frågor; fria koncilier, fritt val av
biskopar och rätt till visitationer med stöd av världslig myndighet.3
Hotet från jesuiterna befrämjade kyrkans fordran på stöd åt
universitetet. Prästerskapets postulater vid Uppsala möte skärptes,
när de framlades för konungen i december 1593. Både konungen
och hertigen vägrade att bekräfta dem i sin helhet, men åtskilliga
kyrkliga önskemål förverkligades genom hertigens stöd 1595.
Uppsala möte har emellertid också en viktig politisk sida.4
Ständerna förbundo sig samfällt till konciliets bekännelse och ingingo
högtidligt en »förening», som blev grundvalen för den politiska
ordningen under de följande åren. Hertig Karl och rådet ha uppställt
den religiösa enighetens återställande som mötets mål.5 Särskilt
rådet har prisat den religiösa endräkten som samhällslivets fasta
grund. Dessa den politiska klokhetens betraktelser har
prästerskapet upptagit och besjälat med sitt eskatologiska bekännelsepatos.
I inledningen till det tryckta mötesbeslutet »Confessio Fidei» 1593
förtäljes hurusom på det kristliga, fria konciliet med Guds hjälp
en religionsförening ingåtts av alla ständer och en bekännelse
antagits.6 Ingen kan med ett gott samvete rygga beslutet, som sam-
1 Nettelbladt, a. a., IV, s. 106. Petrus Pauli var ivrig anhängare av
transsubstantiationen och benämnde Luther sekterist. Han synes ha givit
uttryck åt en asketisk kristusmystik: »Kristus bör offras i oss» (Nettelbladt,
a. a., IV, s. 107).
2 H. Cnattingius, Den centrala kyrkostyrelsen i Sverige 1611—1636,
s. 42.
3 SRA, III, s. 99—116. Jfr s. 197—209.
4 Cnattingius, a. a., s. 42.
5 SRA, III, s. 18 (kallelsebrevet). Nils Gyllenstiernas tal på mötet 1 mars
(SRA, III, s. 38, 40.)
6 Confessio Fidei — 1593, fol. 206. SRA, III, s. 86—87. (Augsburgska
bekännelsen antogs.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
