Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
första regeringstid och som åter stadfästes anno 1572.1 Denna
försäkran avsände konungen med Gustav Brahe. Sigismund
använder här den formel, som brukades på Uppsala möte och som
förelagts honom i ansökningarna om religionsförsäkran, bl. a. i en
skrivelse av Klas Fleming.2 Hertigen och rådet tackade i
svarsskrivelsen konungen för dennes försäkran.1 Emellertid uppmanades
konungen bestämt att bekräfta Uppsala konciliums beslut. Hertigen
som sedermera i sin polemik med kyrkan bestämt avvisade
beteckningen koncilium för Uppsala möte har här oförbehållsamt
använt den. Man sköt nu kyrkan framför sig som ett ideellt värn emot
den kungliga absolutismen. Konungen var emellertid ej villig att
bekräfta Uppsala mötes beslut. Kraven härpå bemötte han åter
och åter med hänvisning till sin bekräftelse av Laurentius Petris
ordning. Även sedan han nödgats stadfästa mötesbeslutet, har det
kungliga partiets agitation anknutit till formeln Gustav Vasas sista
och Johan III:s första tid, som då blir en stridsparoll emot 1593
års koncilium.
Konungen såg i Uppsala mötes sammanträdande utan kunglig
sanktion trots emot sin suveränitet. Därtill kom att mötet
förbjudit all katolsk gudstjänst i Sverige, ett beslut som konungens
samvete förbjöd honom att bekräfta. Då man nu fordrade en
bekräftelse av mötesbeslutet före kröningen, har han häri sett en
kränkning av arvsrätten.
Den i dec. 1593 framlämnade kyrkoledningen en skrivelse till
konungen i Stockholm med krav på sanktion av Uppsala mötes
beslut och av prästerskapets postulater.3 Här mötte denne kravet på
en kyrklig självständighet och myndighet, som vida övergick de
äldre Vasakonungarnas ordning. Kyrkliga ämbetsmän borde fritt
få väljas och koncilier hållas utan överhetens medverkan. Dessa
krav åtföljdes av häftiga utfall mot konungens religion. Kyrkan
uppställde här också det för konungens dynastiska känsla sårande kra-
1 Hertig Karls Registratur 1593, I. Jfr Pärnänen, a. a., s. 160.
2 Kopieboken 1592—1601, s. 14, F. S., anförd av P. Renvall, Klaus
Fleming und der finnische Adel, s. 233. Den finska adeln har betraktat detta
löfte som fullt tillräckligt och svarat med sin trohetsed; jfr Skara prästerskaps
trohetsförklaring 29 maj s. å. Se SRA, III, s. 161—163.
3 SRA, III, s. 197—209. Rådet hade redan den 26 nov. inlämnat en
skrivelse till konungen med de viktigaste av prästerskapets nedan behandlade
krav. SRA, III, s. 186—192.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>