Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
emellertid till sist, om än efter någon tvekan, kyrkans starkaste stöd
emot konungen, ej för postulatkraven, som han själv delvis ogillade,
utan för kravet på konungens bekräftelse av Uppsala mötes beslut.
In i det sista har Sigismund sökt slippa undan med en bekräftelse
av Laurentius Petris ordning. Klas Fleming, ståthållare över
Finland och lagman i Uppland, var det främsta redskapet för konungens
religionspolitik. Redan 16 nov. 1593 sände Fleming en budbärare
till Abraham Angermannus med klagomål över Uppsala mötes
beslut.1 Häri frågades varför man genom konciliet förringade konungens
löfte om religionsprivilegier och ceremonier enligt ordningen under
konung Gustavs sista och konung Johans första tid. De hade ju själva
begärt bekräftelse på denna. Ständerna hade ej varit delaktiga i
mötesbeslutet. Om elevationens bortläggande sades det: »Hvarföre
then gamble, godhe och iblandh alla kyrkiones ceremonier then
aldra bestå, nemligen uphögelse uthan skiäl och rättho niderläggias
skall församlingen till förargelse.» Fleming som bekände sig till
Laurentius Petris kyrkliga ordning2 har här lagt i dagen en
uppskattning av upphöjelsen, som vida översteg Laurentius Petris3.
Denna hänvändelse till ärkebiskopen väckte stor förtrytelse och oro
hos kyrkoledningen, som nu enträget vädjade till hertigens stöd.4
Skärpan i brevet av 1 dec. föranleddes väl i viss mån av detta
om liturgismen erinrande angrepp på konciliet.5 Konungen har
i mandat till de olika landsändarna (av 19—23 nov.)6 försäkrat
att han ej ville införa någon främmande religion och gudstjänst i
landet, som oroliga människor utspritt. Han ville hålla rikets
inbyggare vid deras fasta religion, som han tillförne lovat. I sin
egenskap av katolik avhöll sig konungen här försiktigtvis från direkt
polemik mot Uppsala möte och dess kultreform. Fleming och hans
1 SRA, III, s. 214.
2 En kort Undervisning–––— Palmskiöld 112 b. f. 184 v—194 r. UUB.
Jfr E. Anthoni, Till avvecklingen av konflikten mellan hertig Carl och
Finland, I, s. 78.
3 Denne har klart uttalat att han ej lägger så stor vikt vid upphöj elsen
(Om någor stycker, wårs Herras Jesu Christi Nattward anrörandes, Dialogvs.
1562. Ur Skrifter och Handlingar til Uplysning i Swenska Kyrko och
Reformations Historien, IV, s. 191).
4 SRA, III, s. 211—214.
5 Även rådet reagerade mot ceremoniagitationen (SRA, III, s. 222).
6 SRA, III, s. 193—196.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
