Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
Emellertid hade, säges det, ceremonierna i fråga redan i stillhet
avlagts i städerna och många socknar i Uppsala stift. Reformen har
således intill det sista stött på motstånd inom vissa domkapitel.1
På mötet sökte de överåriga biskoparna i Växjö och Skara erhålla
tillstånd att kvarstå i tjänst.2 Detta beviljades ej och skarp kritik
riktades emot deras administration.3 Häri yttrade sig den centrala
kyrkoledningens kraftiga myndighet liksom dess krav på aktivitet
i stiftsledningarna. Kanske misstron till dessa biskopars vilja och
förmåga att genomföra kultreformen här också spelat in.1
Uppsalakapitlet har nu i Petrus Kenikius som biskop i Skara och Petrus
Jonae som överherde för Växjö stift erhållit kraftfulla och
pålit-litliga förkämpar i Götaland för Uppsala förening och kultreform.
Hertigen har i tvenne svarsskrivelser till Uppsala domkapitel
förordat försiktighet vid reformens genomförande.4 I en skrivelse
till kapitlet av den 15 maj 15955 avsänd med hovpredikanten
Johan Salemontanus har Karl upprepat och skärpt sin förmaning till
försiktighet. Han ger samtidigt uttryck för sin önskan att få
ytterligare cremonier avskaffade. Hertigen beklagar häftigt att han
för sin aktion mot ceremonierna beskyllts för calvinism utav en del
av prästerskapet. Domkapitlets svar6 andas tillgivenhet för
hertigen, som »then fremste ledamoth aff thet christelighe
religionsför-bundh». Kyrkoledningens starka känsla för sitt beroende av
hertigens stöd under gången tid och nu framlyser klart i detta brev.
Calvinistbeskyllningen antages härröra uteslutande från »papisterne
och wåre liturgister» som »hela religionen uti vidhskepelige
ceremonier förwända, och them, som icke sådana jämte eller öfuer Gudz
1 Antagligen i Växjö och Skara och kanske också i Västerås stift. Om
växjöbiskopen Nicolaus Stephanis pietetsfulla inställning till de gamla
ceremonierna se nedan.
2 SRA, III, s. 513, 515. Endast växjöbiskopen var själv närvarande och
försvarade sin duglighet. Biskoparna hade fått kvarstå efter Uppsala möte.
3 Ärkebiskopen påtalade: »–-scandala, perturbationes et detrimenta
–- -» i de bägge stiften. Biskoparna voro oskickliga att förestå sina
ämbeten (SRA, III, s. 516).
4 SRA, III, s. 535, 538. Utöver de på Uppsala möte 1593 nämnda
reformerna kräver Karl i brev av 16 mars kristningaklädets avskaffande (SRA,
III, s. 538). Detta krav lyckades han också genomdriva trots att denna
behållits i de tyska handböckerna. Jfr Rodhe, a. a., s. 54.
5 Norlin, a. a., s. 101—104.
6 Lundström, a. a., I, Bil. I, s. 1—11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
