Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
Efter 1595 års koncilium går kyrkan över hela landet till
slutoffensiv mot den inre och yttre katolicismen. På en stiftssynod i
Uppsala detta år avskaffades salt och ljus vid döpelsen och några
andra katolicerande sedvänjor.1 Biskop Olaus Stephani (Bellinus)
har nu böljat genomföra kultreformen enligt februarikonciliets
beslut. Den 6 april påminde han Västerås borgerskap om detta.2 Ej
ens i staden voro således ceremonierna bortlagda. Biskopen
omtalade vid detta tillfälle att även kristningaklädet avskaffats på
uppsalakonciliet. På en stiftsynod 17 juni s. å. beslöts riternas
avskaffande före »tillkommande St Johannis fest».3 Vid följande års
prästmöte var reformen ännu ej överallt genomförd.1
Vid Söderköpings riksdag i oktober 1595 mötte hertig Karl en
stark opposition ifrån adelns sida5, som dock till sist i en viss
utsträckning kunde brytas genom rådets inflytande6. Prästerskapet,
som i kampen mot den kvarstående papismen alltjämt såg sitt stöd
i hertigen, har på väsentliga punkter bifallit och understött dennes
krav på mötet.7 Sålunda understödde det hans fordran på
riksföre-ståndartitel, ledande ställning i regeringen och full myndighet över
alla ståthållare. Förbehåll gjordes emellertid för konungens ed och
försäkran, Uppsala mötes beslut och även för kyrkoordningen.
Både i fråga om regeringen och ämbetstillsättningen hänvisade
prästerskapet till den ordning, som allaredan upprättats på grundval
Karl. Enbart konungens försäkran i mandat till landsorten 1596 att han ej
ville beröva folket dess religion och gamla kyrkseder (SRA, III, s. 778—782
dat. 30 juli) har starkt oroat ständerna på stockholmsmötet hösten 1596 och
rådet har sökt få till stånd en mildrande utläggning härav (SRA, III, s. 930).
1 R. Hall, Folkpedagogiska Stiftsstatuter, II, s. 194. Holmquist, a. a.,
III: 2, s. 192.
2 Västerås domkapitels arkiv: A, I: 1 f. 2 v. Cit. efter G. Ekström, Västerås
stifts hedaminne, I: I, s. 367.
3 Västerås domkapitels arkiv: A, I: 1 f. 8. Cit. efter G. Ekström,
Västerås stifts herdaminne, I: I, s. 367.
4 H. Lundström, Till våra äldre prästmötens historia, KÅ 1902, s. 102,
not 2.
5 SRA, III, s. 583—588.
6 Ahnlund, a. a., I: III, s. 41.
7 Prästerskapets svar, SRA, III, s. 589—591. Prästerskapets inflytande
över bönderna kom hertigen till godo. Sålunda instämde bönderna från
Uppland och Norrland i prästerskapets svar, när de hört detta uppläsas och läto
det gälla för dem själva. (SRA, III, s. 595—596.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
