- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioandra årgången, 1942 /
99

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEVATIONSSTRIDEN OCH ENIGHETSFÖRBUNDET

IOI

orten med dessa anklagelser.1 Bröderna Stenbock ha spritt dessa
kungliga mandat. Den kungliga propagandan, som i övre Sverige
handhades av underordnade ombud2 har i Götaland föreståtts av
adelns ledare. Hertigens ekonomiska och politiska åtgärder liksom
hans religiösa strävanden ha misstänkliggjorts.

Den mera ohöljda agitationen mot Uppsala mötes ordning
muntligt och med pamfletter hade väl sitt upphov i Karl Stenbocks krets.
Ärkebiskopens disciplinkrav under visitationen hade stött på hårt
motstånd hos götalandsadeln.3 Denna var kanske därför
mottaglig för konservativ religionsagitation. Det kungliga partiet i
Götaland har emellertid ej utövat något direkt hot emot prästerskapet i
kultfrågan, då dess ställning (i motsats till Flemings) ej var
militärt stark.4 Det har endast underblåst och utnyttjat det religiösa
missnöjet. Ståthållarnas motsättning till biskoparna följde
naturligt av att de senare stödde Söderköpings beslut, som fördömde
ståthållarnas av konungen direkt dirigerade styrelse. Flemings
kamp emot ceremonireformen sommaren och hösten 1596 hade
sålunda en påtaglig politisk bakgrund.5

I den officiella polemiken var det hertigen som ständigt ställde
den religiösa motsatsen mellan konung och folk i förgrunden.6 I

1 Att märka är dock att hertigen av taktiska skäl alltid brukade
framställa konungen som vilseledd av illvilligt förtal. Vid Sigismunds hov hade
man ju sedan 1593 betraktat hertigen som calvinist.

2 Fleming har dock i brev till Upplands bönder 1594 angripit den sköna
mässans ödeläggelse. (Bilag, till Karls registr.)

3 Holmquist, a. a., III: 2, s. 222. Den svenska adeln som på
kröningsriksdagen 1594 varit starkt intolerant mot katolikerna hade redan på
Söderköpings möte motsatt sig hertigens religionspolitik. Sedan 1593—1594 års
häftiga motsättning till polackerna lagt sig och faran för katolska
ämbetsutnämningar upphört har adeln troligen mist den skarpa stridsställningen
mot katolikerna. Tvisten med konungen framstod snart för denna som en
»prästeträta». (SRA, IV, s. 451. Jfr Westin, a. a., s. 29.) Enligt
Melarto-pæus motstod en del av finska adeln kultreformen.

4 På uppsalamarknaden (i jan. 1597) framhöll hertigen, huru somliga,
d. v. s. Gustavssönerna rustade sig liksom för att begynna något fientligt
medan religionen allra redan antastades av Klas Fleming (SRA III, s. 796.)

5 Ericus Erici deltog i Söderköpings möte.

6 I sitt svar på Sigismunds brev mot Söderköpings riksdag anklagade
hertigen häftigt konungen för planer på katolicismens återinförande med
ståthållarnas hjälp. (Karls registr. 14 nov. 1595. Rådets skrivelse 7 nov. s. å.
i samma ärende angriper ej konungens religionspolitik utan framhäver endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1942/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free