Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
och professorerna delat samma farhågor. Ärkebiskopen åtager sig
i det ovan nämnda brevet av 7 dec. professorernas sak beträffande
universitetet. Han anhåller, att tryckeriet överföres till Uppsala,
och framhåller i drastiska ordalag professorernas ekonomiska
nödläge.1 Professorerna uppgåvo 1606, att de voro i konflikt med
ärkebiskopen fram till mitten av jan. 1597.3 Emellertid utfärdade
ärkebiskopen och hans kapitel den 4 dec. en utförlig
förmaningsskrivelse med anledning av regeringskrisen. Brevet utfärdades i två
upplagor, en för hertigen och en för rådet. Endast den förra är
känd.3
Ärkebiskopen och domkapitlet uppträda här gemensamt och
fastställa enighetens och fridens grundsatser. Kanske ha stridiga
meningar inom uppsalakapitlet här förenats till en kompromiss
bakom en fasad av auktoritativt pondus.4
Utfärdarna ge starka uttryck åt sin oro för följderna av den
uppkomna splittringen för fäderneslandet och dess religion.
Sveriges andliga och värdsliga välfärd hänger »näst Gud den
Alzwol-digste mäst opå den Christelige höge och wälberamede foreeningh»,
som ingåtts mellan konungen och riket, samt mellan hertigen,
rådsherrarna och riksens ständer inbördes. Då nu denna hotar att
upplösas, är obestånd på färde. Kapitulares tvivla icke på att hertigen,
deras tillskyndan förutan, är sinnad att främja vad som är
gagneligt för riket. De äro dock som i läroämbetet besittne villiga och
pliktiga till att värna riket för stundande faror och bönfalla nu
hertigen att ej skilja sin trogna omvårdnad från rådet och ständerna.
Han uppmanas att undvika tvister med rådsherrarna och konungen.
1 Annerstedt, Uppsala Universitets historia, bihang I, s. 38.
Universitetets nödläge var ägnat att föra domkapitulares i hertigens armar. Även
sedan universitetet erhållit sitt frikostiga privilegiebrev, var dess ställning
osäker. Misstron emot Sigismund låg nära till hands för professorerna, då
denne 1593—1594 nekat universitetet varje stöd. Konungen var ju ej
intresserad av att främja en konkurrent till de katolska högskolorna, som därtill
förestods av gamla antiliturgister.
2 KÅ 1909. Medd. och aktst., s. 106—107.
3 Strödda hist. handl.: Handl. ang. politiska förhållanden 1595—1598.
Brevets överskrift är »Erchiebispens till Furstenn».
4 Norlin tycks uppfatta skrivelsen som utfärdad endast av professorerna
i strid med ärkebiskopens politik (a. a., s. 137). Blott Nordlund har direkt
utnyttjat denna skrivelse, som endast föreligger otryckt. Nordlund, a. a.,
s. 236—237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
