Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEVATIONSSTRIDEN OCH ENIGHETSFÖRBUNDET IOI
gorna helt ställas in under ett religiöst aspekt. Föreningarnas mål
är att »gudz ähre och then sanna Religionenn, Kiörkior, skoler och
Academian warda främiade». Enighetsbegreppet får en sakral
innebörd, det ställes upp som en lysande fyrbåk i tidens stormar.1
Som i en litania upprepas de sakrosanta orden och erinras åter och
åter om »Eenigheetenes förbund» och de edsförbindelser på vilka
detta grundats. Förkunnelsen har framsprungit ur tidens
eskato-logiska stämning. Det svenska kleresiets starka kyrkliga
självmedvetande framlyser klart i detta brev men också dess medvetande
om sitt beroende av den världsliga maktens stöd.
Såväl tankegångarna som i en viss utsträckning också
formuleringarna i uppsalakapitlets skrivelse av 4 dec. återkomma i
senare politiskt avgörande situationer.2 Ärkebiskopens och
strängnäsbiskopens skrivelse till rådet omedelbart före Uppsala riksdag
1598 ger uttryck för samma idéer om enigbetsförbundet och dess
förpliktelser med likalydande formulering.3 Det verkar, som skulle
4 december-skrivelsen ha kringsänts till stiften som ett
allmängiltigt formulär för kleresiets inställning till samhällsfrågorna i den
politiska krisen. I tvenne skrivelser från prästerskapet i Götaland
tiden närmast fore Uppsala riksdag 1598 möta rader, som i rent
formellt avseende nästan ordagrant överensstämma med ett par
betydelsefulla utsagor i skrivelsen av den 4 december 1596. Märkligt
nog är det den centrala punkten i bägge skrivelserna, och det är
intressant att se, hur den ena skrivelsen, från Växjö stift, upptager
tanken på endräkt emellan det furstliga och kungliga huset4, under
1 Omkring 20 gånger nämnas orden »Eenigheet» och »samdräckt». Det
förra ordet skrives med stor bokstav. Över 10 gånger förekommer ordet
förening.
2 Jfr nedan behandlade »Insager emott thed beslut–-—»påarbogamötet
i febr. 1597, som präglas av biskoparnas åskådning. (SRA, III, s. 888—891).
3 Här talas om »Gudh den allerhögste som Eenigheetenes herre ähr».
Enighetsförbundet är upprättat till »Gudz ähres förmhering, församblingenes
opbyggelse. H. M. och hela Richzens Wälståndh.» (SRA, IV, s. 361—362.)
Vid uppsalariksdagens ingång förmanade Angermannus till enighet med
avsedd verkan på ständerna. (SRA, IV, s. 443—444.)
4 Brevet är utfärdat i Värnamo 24 jan. 1598. (SRA, IV, s. 291—294.)
Konungen och hertigen uppmanas att i tid betänka, hur allt det »som öfuer
lifter, föreninger och förschrifuelser kan menniskeligen öfuergodt wara, må
öfuerseet, förtägit, tilgifuit och bortglömdt warda, och hwad rättas bör,
christeligen, lagligen och fogligen företages, och sedhan med christeligh alfuar
8 — 42631. Kyrkohist. Årsskrift 1942.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
